/
Oisín Cantwell
Nyhetskolumnist
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Publicerad 13.08
Försäkringsbolagens direktörer har skäl att känna nervositet.
En dom i Högsta domstolen i går gör det mycket enklare att få ersättning när vården har begått misstag.
Faktum är domen ser ut att rita om kartan för patientskador helt, men innan vi ger oss in i juridikens snårskog bör den långa färden mot gårdagens utslag beskrivas.
Jag har skrivit om henne tidigare, kvinnan som med måttliga besvär i vänster fot sökte vård.
Operationen som gjordes blev dessvärre en katastrof och patienten blev med svåra och kroniska smärtor sjukskriven i över tre år.
Smärtan i sin tur påverkade det autonoma nervsystemet och ledde till symtom över hela kroppen, utmattning, ångest och oro.
Ett tillstånd som inte blev lättare att hantera då det försäkringsbolag där vårdgivaren tecknat en patientförsäkring vägrade betala ut ersättning till kvinnan.
Hon gick till domstol. Skäl till hopp om framgång saknades inte, då IVO i ett intyg konstaterat att den ansvarige läkaren brustit i diagnostisering och i val av behandling.
Så blev det dock inte. Tingsrätt och hovrätt konstaterade visserligen att operationen med ”övervägande sannolikhet” orsakat de svåra besvären, men domstolarna var inte övertygade om att operationen inte var medicinskt motiverad.
Därför vann Försäkringsbolaget.
Kvinnan och hennes advokat Emelie Righammar gav sig dock inte utan överklagade till Högsta domstolen.
Där sitter det stränga justitieråd som mycket sällan beviljar ett så kallat prövningstillstånd. Men mot förmodan lät sig domarna i Bondeska Palatset bevekas.
För att förstå gårdagens dom måste vi ha klart för oss att utgångspunkten i tvistemål är att det är den som drar igång den juridiska fajten som har hela bevisbördan.
I vissa sammanhang tillämpas dock lindrigare beviskrav. Inte minst i skadeståndsrätten då hopplöst komplicerade medicinska förlopp ska bedömas och experter inte sällan har olika åsikter.
Vid misslyckade behandlingar har patienten bevisbördan dels för att behandlingen orsakat besvären, dels för att skadan hade kunnat undvikas.
Lagtexten är tydlig på den första punkten. Det lindrigare beviskravet – övervägande sannolikhet” – gäller för orsakssambandet.
Men hur är det då med det andra ledet? Vad krävs i form av bevisning för att skadan hade kunnat undvikas?
Svårt att veta. Lagstiftaren har här inte varit ett under av tydlighet.
Tingsrätten och hovrätten drog slutsatsen att det normala beviskravet gäller. Därför förlorade kvinnan.
Högsta domstolen ville dock annorlunda. Jag ska inte tråka ut er med vad prejudikatet ”Källaröversvämningen i Kungsbacka” har för betydelse i sammanhanget utan nöjer mig med att konstatera att underinstanserna blir överkörda.
Den lägre bevisribban gäller även på frågan om skadan hade kunnat undvikas. Så är det i resten av Norden, så ska det framöver vara även i Sverige.
Målet skickas därför tillbaka till Hovrätten för en ny omgång.
Alldeles säkert är det inte att kvinnan vinner. Domstolarnas tankegångar är stundom outgrundliga.
Det skulle dock vara mycket förvånande om hovrätten än en gång gick på motpartens linje.
Hur stora konsekvenserna blir för människor som lider efter att läkare klantat sig och för de försäkringsjättar som tecknar patientskadeförsäkringar för läkare, tandläkare, sjukgymnaster och allt vad det är, återstår att se.
Men översatt till siffror har beviskravet sänkts från ungefär 97 procents sannolikhet till strax över 50.
Någonting säger mig att Försäkringsbolagen i större utsträckning kommer betala skadade patienter än vad som i dag är fallet, om inte annat för att slippa dyra rättsprocesser.
Att det kommer att bli enklare att få ekonomisk kompensation för människor som har drabbats på liknande sätt som denna kvinna råder det hur som helst ingen tvekan om.
Vilket inte är en dag för tidigt.
Men det finns ytterligare en aspekt i detta fall. Patienten har under resans gång betalat ut över en miljon för försäkringsbolagets rättsliga kostnader och drygt 400 000 till sitt eget ombud.
Om hon vinner i hovrätten slipper hon punga ut denna stora summa till motparten.
Men den principiella orättvisan försvinner inte för det. Endast rika personer kan ta upp juridisk kamp mot Försäkringsbolag.
Det är inte vackert.
Enklare ersättas för patientskador efter sensationell dom
71
20
09.05.2024
Oisín Cantwell
Nyhetskolumnist
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Publicerad 13.08
Försäkringsbolagens direktörer har skäl att känna nervositet.
En dom i Högsta domstolen i går gör det mycket enklare att få ersättning när vården har begått misstag.
Faktum är domen ser ut att rita om kartan för patientskador helt, men innan vi ger oss in i juridikens snårskog bör den långa färden mot gårdagens utslag beskrivas.
Jag har skrivit om henne tidigare, kvinnan som med måttliga besvär i vänster fot sökte vård.
Operationen som gjordes blev dessvärre en katastrof och patienten blev med svåra och kroniska smärtor sjukskriven i över tre år.
Smärtan i sin tur påverkade det autonoma nervsystemet och ledde till symtom över hela kroppen, utmattning, ångest och oro.
Ett tillstånd som inte blev lättare att hantera då det försäkringsbolag där vårdgivaren tecknat en patientförsäkring vägrade betala ut ersättning till kvinnan.
Hon gick till domstol. Skäl till hopp om framgång saknades inte, då IVO i ett intyg konstaterat att........
© Aftonbladet
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Rachel Marsden
Donald Low
Bradley Blankenship
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
Abbas Juma
Michael Kwet
