Centralbankerna håller dörren öppen för ytterligare räntehöjningar, samtidigt prisar finansmarknadernas aktörer in lägre räntor. Mycket talar för att konjunkturen nu är så svag att pristrycket dämpas. Räntetoppen är sannolikt passerad och fokus är nu istället på hur snabbt styrräntor kan komma att sänkas.

Centralbankerna menar att det dröjer länge, Riksbanken in på 2025. Finansmarknadernas prissättning har tills nyligen indikerat att styrräntor sänks under nästa sommar. Nu ökar trycket på att det kan bli redan till våren 2024. För skuldsatta hushåll och företag är det en avsevärd skillnad.

High for longer fick tidigare i höstas räntor med längre löptider att rusa. Centralbankernas mantra att sänkningar inte ska förväntas i närtid och att ytterligare höjningar inte kan uteslutas, allt för att försäkra sig om att inflationen varaktigt förankras vid inflationsmålet, fick effekt. Finansmarknadernas aktörer lyssnade och handlade upp räntor med längre löptider, vilka steg kraftigt på kort tid i höstas.

Nu gäller det omvända då konjunkturen och även inflationstrycket dämpats påtagligt. Tysk ekonomi, men även euroområdet, är nära recession samtidigt som inflationen fortsätter ned. Även svensk ekonomi bromsar in på bred front och mycket talar för att pristrycket dämpas. I USA viker konjunkturen, om än från en hög nivå. Det har fått marknadernas aktörer att handla ner räntor med längre löptider, vilka har fallit påtagligt den senaste tiden.

Samtidigt fortsätter centralbanker att skicka signaler om att det kan komma fler räntehöjningar. Det är dock inget finansmarknadernas aktörer tror på. Tvärtom prissätts räntesänkningar allt tidigare, redan i mars för ECB. För svensk del kan möjligen den svaga kronan spöka, men även här tycks det som att kronan är i en lite mindre negativ spiral. Kronan har stärkts på senaste tid. Riksbanken indikerar även att den ämnar minska sin balansräkning mer än tidigare sagts, vilket kan ge kronan stöd.

Räntor med längre löptider brukar toppa när centralbankerna är klara med sina räntehöjningar. Svag konjunkturdata och lägre inflation tycks nu ha fått finansmarknadernas aktörer att anta att de har det. Men även om räntesänkningarna inleds tidigare än vad som signalerats är det klokt att utgå ifrån att styrräntorna inte faller till nivån före räntesänkningarna inleddes. För svensk del handlar det om en styrränta som gick från 0 till 4% på mycket kort tid och som enligt Nordeas prognos kommer ner till 2,5% i slutet av 2025.

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.