Vi har i ett flertal artiklar visat att vindkraftsanläggningar i Sverige uppvisar bristfällig lönsamhet. Den genomsnittliga förlustmarginalen efter finansiella poster ligger på 39,4% under åren 2017-2022. Hälften av vindkraftverken finns i företag som varit föremål för aktieägartillskott under dessa år.

Dessa förluster och finansiella problem skulle kunna vara koncentrerade till ett fåtal stora anläggningar som förlorar mycket stora pengar. VD:n för Eolus Vind, Per Witalisson, öppnar upp för den hypotesen den 18 april i Second Opinion. Han skriver att bolaget inte känner igen sig i de siffror Affärsvärlden presenterat avseende undermålig lönsamhet. I artikeln beskrivs 2022 som ”ett av de vinstrikaste åren under den gångna femårsperioden”. Som vi ska se nedan stämmer detta, men det betyder inte att bolagen presterar särskilt väl, ens 2022.

I en intervju med Affärsvärlden utvecklar Witalisson sin syn på lönsamheten. Han beskriver den som ”relativt god” och att bolaget tror på ”god lönsamhet över tid”. I den mån det uppstått förluster menar Witalisson att dessa främst kan hänföras till kinesiska CGN samt tyska RWE som båda har blivit inlåsta i PPA:er som fallit illa ut.

Är CGN och RWE undantag som förskjuter genomsnittet samtidigt som branschen i sig uppvisar hälsosam lönsamhet?

Det är en intressant fråga som egentligen bara kan besvaras med hjälp av ett större dataset. För att ta reda på svaret valde vi att analysera hur stora andel av vindkraftsanläggningarna och vindkraftverken som går med förlust. En genomsnittlig marginal på minus 39% skulle i teorin kunna vara missvisande om ett fåtal stora aktörer gjort stora förluster. Därför kan det vara intressant att istället titta på antalet företag som uppvisar röda siffror – oavsett storleken på siffrorna.

Som vi ser gick 49% av vindkraftsanläggningarna med förlust år 2022. Över tidsperioden 2017–2022 var det i genomsnitt 58% av företagen som visade röda siffror ett givet år. Det stämmer således att 2022 var ett bättre år än tidigare år. Det kanske säger en del om branschens tillstånd att ett år när hälften av företagen gjorde förluster uppfattas som ett bra år?

Att studera antalet företag som förlorar pengar innebär dock att stora förluster i stora företag likställs med små förluster i små företag. Det kan därför vara intressant att också titta på hur stor andel av vindkraftverken som befinner sig i vindföretag som förlorar pengar.

Under 2022 uppgick denna andel till 68%. Under tidsperioden 2017–2022 var det i genomsnitt 69% av vindkraftverken som fanns i företag som förlorade pengar. I detta avseende var 2022 i stort sett ett lika dåligt år som föregående år.

CGN China kontrollerar totalt 390 vindkraftverk i Sverige, fördelat på sex olika företag. Om dessa skulle exkluderas från materialet skulle omkring 10% av förlusterna inte inkluderas. Resultaten skulle således stå sig även om de togs bort ur granskningen. Vidare vore det kanske lite egendomligt att ta bort ett antal företag för att de råkat ingå vissa avtal. Frågan är om lönsamhetsproblemen i CGN bör betraktas som undantag eller som toppen av ett isberg.

Vi ser inte heller att tyska RWE har en så stor andel av vindkraften att den skulle påverka underlaget i någon betydande utsträckning.

Man kan förstås fråga sig om resultaten för åren 2017–2022 är representativa eller innehåller en mängd olika faktorer som är av övergående natur. I genomsnitt utgörs omsättningen under åren 2017-2019 av 15–25% elcertifikat, det vill säga medel som tillförts från skattebetalarna. Hade dessa inte funnits skulle resultaten varit väsentligt sämre. Rysslands invasion av Ukraina år 2022 verkar också ha bidragit till högre elpriser på ett sätt som gynnat vindkraften i södra Sverige.

Det skulle kunna vara så att vindkraftsanläggningarna belastas av stora avskrivningar i början och att de kommer leverera bättre resultat längre fram. Denna hypotes har förts fram vid ett flertal tillfällen av industrins företrädare.

I februari i år menade Tomas Hallberg på Svensk Vindenergi att 30–35 år gäller, och i förra veckan gav han uttryck för att ”om man skriver av hårt har man väldigt god lönsamhet sedan”.

Det framgår av företagens årsredovisningar att avskrivningar sker linjärt över en 25-årsperiod. Exemplen nedan kommer från Långmarken Vind AB:s och Zinkgruvan AB:s årsredovisningar för år 2022.

I sin intervju med Affärsvärlden bekräftar även Witalisson att avskrivningar som regel sker linjärt över 25 år. Linjär avskrivning innebär enkelt uttryckt att avskrivningar görs med samma belopp per år under den avsedda perioden. Vi ser därmed inte belägg för att större avskrivningar görs i början, eller att företagen tittar på en livslängd på 30–35 år. Den som söker kan nog hitta ett par undantag, men 25 år är standard i branschen.

När vi granskat lönsamheten har vi använt nyckeltalet resultat efter finansiella poster. Orsaken till detta är att vindkraftsanläggningar är kapitalintensiva och det vore missvisande att titta på lönsamheten utan att inkludera räntekostnader.

Våra analyser baseras på en granskning av årsredovisningar från de vindkraftsföretag som grundats under åren 2010–2022. Totalt studerar vi 167 företag. Alla siffror baseras på företagens årsredovisningar och är därmed offentliga handlingar. Mer information om underlaget finns här.

Vi välkomnar en fortsatt diskussion om vindkraftens företagsekonomiska och samhällsekonomiska konkurrenskraft.

QOSHE - Hur stor andel av vindkraften går med förlust? - Christian Sandström
menu_open
Columnists Actual . Favourites . Archive
We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

Hur stor andel av vindkraften går med förlust?

36 20
01.05.2024

Vi har i ett flertal artiklar visat att vindkraftsanläggningar i Sverige uppvisar bristfällig lönsamhet. Den genomsnittliga förlustmarginalen efter finansiella poster ligger på 39,4% under åren 2017-2022. Hälften av vindkraftverken finns i företag som varit föremål för aktieägartillskott under dessa år.

Dessa förluster och finansiella problem skulle kunna vara koncentrerade till ett fåtal stora anläggningar som förlorar mycket stora pengar. VD:n för Eolus Vind, Per Witalisson, öppnar upp för den hypotesen den 18 april i Second Opinion. Han skriver att bolaget inte känner igen sig i de siffror Affärsvärlden presenterat avseende undermålig lönsamhet. I artikeln beskrivs 2022 som ”ett av de vinstrikaste åren under den gångna femårsperioden”. Som vi ska se nedan stämmer detta, men det betyder inte att bolagen presterar särskilt väl, ens 2022.

I en intervju med Affärsvärlden utvecklar Witalisson sin syn på lönsamheten. Han beskriver den som ”relativt god” och att bolaget tror på ”god lönsamhet över tid”. I den mån det uppstått förluster menar Witalisson att dessa främst kan hänföras till kinesiska CGN samt tyska RWE som båda har blivit inlåsta i PPA:er som fallit illa ut.

Är CGN och RWE undantag som förskjuter genomsnittet samtidigt som branschen i sig uppvisar hälsosam........

© Affärsvärlden


Get it on Google Play