Efter publiceringen av inflationssiffrorna för mars får man nog säga att dimman lättade vad avser när och om Riksbanken ska sänka räntan. Inflationen visade sig vara betydligt lägre än de flesta prognosmakare hade förutspått och – ännu viktigare – avsevärt lägre än Riksbankens egen prognos. Och detta gäller oavsett vilket inflationsmått man väljer att titta på.

Att sedan ECB, vars styrränteaktiviteter ofta framhålls av Riksbanken som starkt påverkande, kommunicerade att man följer makrodata snarare än den amerikanska centralbanken Fed måste också underlätta för Riksbanken.

Svårigheten för de flesta bedömare av centralbankers framtida aktiviteter är att den amerikanska ekonomin är betydligt starkare än man förväntat sig. Såväl ECB som Riksbanken påverkas av en amerikansk centralbank som dröjer med sina räntesänkningar.

Om styrräntorna skiljer sig för mycket åt, i klartext, om styrräntorna hos ECB och Riksbanken är betydligt lägre än i USA, finns risken att respektive valutor försvagas mot den amerikanska dollarn. Det i sin tur kan ge andra problem. En starkare dollar har också lett till att kronan försvagats även mot euron. Svag krona leder till att den importerade inflationen stiger vilket gör det svårare för Riksbanken att sänka styrräntan. Just nu är kronan svag och trenden ännu svagare.

Med en lägre än väntad inflation i Sverige, en europeisk centralbank som hintar att de kommer sänka räntan i juni och svenska riksbanksdirektörer som........

© Affärsvärlden