Johanna Frändén

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 09.14 | Publicerad 09.13

Åh Saaaara, tänker jag av någon anledning alltid när Sara Skyttedal varit ute och vevat. Det är till tonerna av Mauro Scoccos gamla åttiotalshit med samma namn. Det lite desperata tonfallet i refrängen hade kunnat vara komponerat till KD:s mesta bråkstake.

Sara Skyttedal har med tiden blivit svensk politiks mest underhållande enmansspektakel. En orkan som rycker upp rötterna var hon än drar fram. Ideologiskt någonstans i gränslandet mellan en amerikansk evangeliker och ett maskrosbarn från Brandbergen som uppriktigt tycks undra varför inte alla andra miljonprogram-ungar har hennes driv. Hon är ett bombnedslag i ordets alla bemärkelser, utom möjligen det bokstavliga. En Barbenheimer, för att tala blockbusterlingo.

Men mest är hon förstås en nagel i ögat på delar av det politiska etablissemanget sedan 2015, då hon som KDU-ordförande firade att decemberöverenskommelsen hade fallit med champagne i riksdagens plenum.

Sara Skyttedal är långt ifrån den gamla sinnebilden av KD(S)-kvinnan som en mild, gudfruktig och lätt intellektuellt akterseglad äldre dam. Hon är en bit ifrån den uppdaterade KD-kvinnan också för den delen, hon med beachwaves i håret, pärlörhängen och ofelbart någon sorts antiabort-engagemang i bagaget.

Skyttedal berättade istället om sin egen abort i SVT:s Min sanning för två år sedan, utan något uppenbart mål annat än dela med sig om hur svårt beslutet kan vara att fatta.

Att bryta tabun är över huvud taget Sara Skyttedals bästa gren och hon gör det med en hastighet som få klarar. På mindre än ett år har hon kastat in Kristdemokraterna i stabsläge vid en handfull tillfällen när hon

Efter anklagelserna mot Johan Ingerö förra våren vann hon plötsligt och något oväntat den svenska feminismens omsorg. Vem som helst i en så sårbar situation hade förstås kunnat låta sig omslutas av denna nya varma famn. Bli lite smickrad och kanske rentav närma sig svensk liberal vänster? Inte Sara. När beskedet om olovliga kontakter nådde Sveriges nyhetsredaktioner i går visade det sig alltså vara med Sverigedemokraterna som Skyttedal försökt fraternisera. Helt i linje med svensk politiks mest bångstyriga karriär. En kaoskvinna som vet hur man väljer sina attribut. Champagne och cannabis. Mer hiphop än lovsång. Om KD haft 99 problem sedan förra EU-valet har en majoritet med Sara Skyttedal att göra. Det är ganska imponerande faktiskt.

Frågan brukar ju ställas med jämna mellanrum: Vilken politiker skulle du helst vilja ta en öl med? För mig är svaret alltid detsamma: Sara Skyttedal, of course! Om hon nu dricker öl, det är väl tveksamt. Men ett glas champagne kanske. Eller en hemrullad cigarett, i något land som har en annan legal situation, förstås.