/
Oisín Cantwell
Nyhetskolumnist
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Uppdaterad 11.56 | Publicerad 11.53
Ett nytt avgörande i EU-domstolen kan få stora konsekvenser för offentlighetsprincipen i Sverige.
Endast dem som har ett ”särskilt intresse” av en brottmålsdom ska kunna få ut den.
Ett företag i Finland vände sig till Södra Savolax tingsrätt för att undersöka om en person som eventuellt skulle anställas hade kriminalitet i bagaget.
Vårt östra grannland har en offentlighetsprincip som påminner om vår, vilket inte hindrade domstolen från att göra tumme ner.
Tingsrätten ansåg att redan en sökning efter domar i det egna systemet utgjorde en behandling av personuppgifter och därför stred mot EU:s dataskyddsförordning, i folkmun GDPR.
Bolaget överklagade till Östra Finlands hovrätt, som i sin tur vände sig till EU-domstolen för ett så kallat förhandsavgörande.
Så här gör inte sällan domstolar i unionen då de är osäkra på hur de gemensamma lagarna ska tolkas, de vänder sig till juristerna i Luxemburg för vägledning.
Den 7 mars meddelades så domen i målet Endemol Shine Finland Oy.
Sida upp och ner om tidigare avgöranden av liknande karaktär och om hur diverse artiklar i dataskyddsförordningen ska tolkas och EU-praxis och vad finska lagar stipulerar.
Efter mycket om och men konstaterar EU-domstolen att även om det finns ett allmänintresse för att en handling ska lämnas ut, så måste hänsyn även tas till individens rätt till privatliv och skydd för personuppgifter.
Det konstateras att dataskyddsförordningen inte ska tolkas som att brottmålsdomar ska lämnas ut till ”var och en” som begär dem.
Dessutom slår domstolen fast att det saknas betydelse om det är ett bolag eller en enskild person som vill ha tillgång till domen eller om uppgifter ska lämnas ut skriftligt eller muntligt.
Och inte nog med det:
Endast den som kan visa att han eller hon har ett ”särskilt intresse” av en brottmålsdom ska få ut den.
Vad betyder då detta?
Jag är osäker. Rättsliga experter jag har bollat med kliar sig också i sina arma huvuden.
Men om det här utslaget ska tolkas strikt kan det få långtgående konsekvenser för den svenska offentlighetsprincipen.
Vad ett ”särskilt intresse” för en dom egentligen betyder återstår att se, men jag vågar säga så mycket som att det inte kommer att omfatta människor som är nyfikna på om grannen har något skit i bagaget.
Med exempelvis journalistisk verksamhet är det sannolikt annorlunda. De flesta håller rimligen med om att det är viktigt att pressen exempelvis ska kunna undersöka om politiker som stiftar lagar själva bryter mot dem.
Men hur ska då journalistisk verksamhet definieras?
I min värld ägnar de sig åt propaganda, de sajter som lider av muslimdille och dag ut och dag in febrigt larmar om att de otäcka invandrarna, bögarna och feministerna listigt har slutit sig samman för att överta makten i Sverige.
Men dessa publikationers kärnläsare anser verksamheten vara viktig journalistik och att det snarare är Aftonbladet som ägnar sig åt propaganda.
Ett annat juridiskt dilemma är grundlagen.
Offentlighetsprincipen, som innebär att handlingar hos myndigheter som huvudregel ska vara tillgängliga för allmänheten, regleras i Tryckfrihetsförordningen, som i sin tur trumfar EU-rätten.
Men det finns också regler om sekretess av betydelse i sammanhanget, de ligger inte i Tryckfrihetsförordningen, och historien lär oss att det inte saknas möjligheter att runda grundlagen.
Även om mycket ännu är oklart om hur beskedet från Luxemburg ska tolkas, så bör det för övrigt ses i ljuset av den offensiv som de svenska domstolarna har inlett mot Lexbase, Mrkoll, Acta Public och liknande bolag.
I en serie kolumner de senaste månaderna har jag berättat om hur tingsrätter och hovrätter börjat sätta käppar i hjulet för de aktörer som säljer domar och förundersökningar.
Traditionellt har dessa företag ansetts ha ett journalistiskt undantag från GDPR. En inställning som är under omförhandling.
Dessutom har justitieminister Strömmer tröttnat på att kriminella gäng med enkla medel kan kartlägga människor som ska undanröjas eller skrämmas till tystnad. Utredning är tillsatt.
En sak är klar:
Förr eller senare kommer rätten till att i kommersiellt syfte tillhandahålla privata brottsregister att begränsas.
Möjligen blir det dessutom svårt för privatpersoner att få ut handlingar från domstolar.
EU-domstolen hotar offentlighetsprincipen
9
18
05.04.2024
Oisín Cantwell
Nyhetskolumnist
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Uppdaterad 11.56 | Publicerad 11.53
Ett nytt avgörande i EU-domstolen kan få stora konsekvenser för offentlighetsprincipen i Sverige.
Endast dem som har ett ”särskilt intresse” av en brottmålsdom ska kunna få ut den.
Ett företag i Finland vände sig till Södra Savolax tingsrätt för att undersöka om en person som eventuellt skulle anställas hade kriminalitet i bagaget.
Vårt östra grannland har en offentlighetsprincip som påminner om vår, vilket inte hindrade domstolen från att göra tumme ner.
Tingsrätten ansåg att redan en sökning efter domar i det egna systemet utgjorde en behandling av personuppgifter och därför stred mot EU:s dataskyddsförordning, i folkmun GDPR.
Bolaget överklagade till Östra Finlands hovrätt, som i sin tur vände sig till EU-domstolen för ett så kallat förhandsavgörande.
Så här gör inte sällan domstolar i unionen då de är osäkra på hur de gemensamma lagarna ska tolkas, de vänder sig till juristerna i Luxemburg för vägledning.........
© Aftonbladet
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Andrew Mitrovica
Mort Laitner
Nikkei Editorial
Ali Fathollah-Nejad
Rami G Khouri
