/
Oisín Cantwell
Nyhetskolumnist
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Publicerad 18.30
Det var klokt av regeringen att i varje fall delvis gå Lagrådet till mötes om visitationszonerna.
Men denna lagprodukt väcker fortfarande besvärande frågor.
I dag lämnade regeringen över propositionen om säkerhetszoner, som det kommande verktyget för polisen numera heter efter en kosmetisk putsning, till riksdagen.
I en debattartikel i DN gör den moderat justitieminister Gunnar Strömmer och de rättspolitiska talespersonerna för övrig Tidöpartier ett betydande nummer av att de har tagit intryck av Lagrådets synpunkter på förslaget.
Det finns goda skäl till detta.
Lagrådet är den myndighet som ska granska nya paragrafer innan de lämnas över till riksdagen och i den mån det anses behövas föreslå hur produkten kan bli bättre.
Den förra regeringen hade inte sällan en slapp inställning till dessa juristers åsikter och i opposition försatte Strömmer inte ett tillfälle att påpeka vikten av att lyssna på dem.
Men den nya regeringen har också hunnit synda, exempelvis infördes en ny terrorlag utan hänsyn till Lagrådets invändningar, och justitieministerns trovärdighet hade inte gagnats av att det sker än en gång.
I propositionen går regeringen och juristerna till mötes på några punkter.
Det ska exempelvis skrivas in i lagen att boende och berörda näringsidkare ska kunna överklaga ett beslut om säkerhetszoner.
Dessutom ska lagen utvärderas efter tre år, vilket är någotsånär i linje med Lagrådets önskemål.
Gott så. Men juristerna hade betydligt starkare önskemål än så här. Regeringen har gjort ett nummer av att denna instans gav grönt ljus till zonerna, vilket är sant, men sant är också att Strömmer & co kom undan med blotta förskräckelsen.
Lagrådet påpekade bland annat att möjligheten till att överklaga riskerar att bli en chimär.
En zon ska gälla i två veckor. Även om någon klagar redan den första dagen så år risken stor att en domstol inte hinner titta på ärendet innan dessa 14 dagar har gått. Och då är det försent.
Överklagandet blir därför i praktiken meningslöst.
Lagrådet föreslog en annan lagteknisk konstruktion för att få en rättssäkerhetsgaranti värd namnet, men regeringen struntar i att göra någonting åt denna allvarliga brist utan tutar på.
Juristerna har också invändningar av konstitutionell art.
Enligt praxis ska remissinstanser ha tre månader på sig att analysera lagförslag och författa synpunkter. Lagproduktion är ofta en komplex process och för att resultatet ska bli bra krävs eftertanke.
Den här gången var deadline fem veckor, till råga på allt över jul- och nyårshelgerna. Detta om ett ämne där komplicerade frågor om våra grundläggande rättigheter ska besvaras.
Brådskan hade möjligen varit rimlig om polisen var i akut behov av detta verktyg. Men så är sannerligen inte fallet.
Långt gångna befogenheter att visitera människor finns redan. Det är inte för intet som många poliser är kritiska mot förslaget.
Lagrådet muttrar högt över att processen forceras på det här sättet och hoppas på bättring. Det gör även jag.
Anledningen till brådskan är hursomhelst uppenbar:
Det handlar om att spänna musklerna gentemot väljarna. Att visa att regeringen agerar för att trycka tillbaka den grova brottsligheten. Att understryka att Rosenbad inte gäspar åt skjutningarna och sprängningarna.
Sådana är nu politikens villkor. Handlingskraft ska visas, vare sig regeringen är blå eller röd.
Den som tror att säkerhetszonerna blir ett effektivt verktyg för polisen kommer dock att bli besviken.
Klokt av regeringen att lyssna på Lagrådet om visitationszonerna
10
0
05.03.2024
Oisín Cantwell
Nyhetskolumnist
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Publicerad 18.30
Det var klokt av regeringen att i varje fall delvis gå Lagrådet till mötes om visitationszonerna.
Men denna lagprodukt väcker fortfarande besvärande frågor.
I dag lämnade regeringen över propositionen om säkerhetszoner, som det kommande verktyget för polisen numera heter efter en kosmetisk putsning, till riksdagen.
I en debattartikel i DN gör den moderat justitieminister Gunnar Strömmer och de rättspolitiska talespersonerna för övrig Tidöpartier ett betydande nummer av att de har tagit intryck av Lagrådets synpunkter på förslaget.
Det finns goda skäl till detta.
Lagrådet är den myndighet som ska granska nya paragrafer innan de lämnas över till riksdagen och i den mån det anses behövas föreslå hur produkten kan bli bättre.
Den förra........
© Aftonbladet
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Andrew Mitrovica
Mort Laitner
Nikkei Editorial
Ali Fathollah-Nejad
Rami G Khouri
