Det finns inga belägg för att en förenklad möjlighet att ändra juridiskt kön leder till någon av de negativa konsekvenser för kvinnor och barn som oroliga debattörer varnar för, skriver 106 debattörer.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Efter år av utredningar, forskning och debatt ska Sverige, som sist ut i Norden, äntligen få en moderniserad könstillhörighetslag. En lag som ska göra det lättare att ändra juridiskt kön.

Det här tycks uppröra en del. Debattörer, med eller utan egen erfarenhet av att vara eller leva nära en transperson, har åsikter om vad som borde gälla.

Rädslor, farhågor och gissningar ventileras. Vi vill med detta inlägg bringa sans i debatten och ge några sakupplysningar.

Könstillhörighetslagen är den lag som reglerar hur ändring av juridiskt kön går till. Sverige var först i världen med att ge transpersoner rätt att ändra juridiskt kön, vilket vi ska vara stolta över. Men det har gått över 50 år sedan dess och lagen behöver moderniseras. Många andra länder har sprungit förbi Sverige.

I Europa är det tolv länder som har lagar om ändring av juridiskt kön som bygger på självbestämmande. I Norden är Sverige ensamt om att ännu inte ha reformerat sin lag.

Redan 2014 införde Danmark en könstillhörighetslag baserad på självidentifikation. 2016 var det Norges tur, 2019 Islands och i februari 2023 följde Finland efter.

Vi behöver inte kasta forskningsrapporter på varandra och måla upp skräckscenarier. Vi behöver bara vända blicken mot våra grannländer för att veta vad effekterna blir. Där är processen ännu enklare och snabbare än vad som föreslås i Sverige. Det vi kan slå fast är:

Lagarna i de övriga nordiska länderna har inte lett till en flodvåg av ansökningar om ändring av juridiskt kön eller kirurgiska ingrepp i könsorganen, vare sig bland unga människor eller äldre. Det har skett en marginell ökning av ansökningar.

Det har inte blivit ”könskaos” i statistiken.

Lagarna har inte lett till övergrepp i omklädningsrum, fängelser eller på skyddade boenden.

Bedrägerier eller annan kriminalitet har inte heller ökat som en konsekvens av den förenklade möjligheten att ändra juridiskt kön.

Det finns helt enkelt inga belägg för att en förenklad möjlighet att ändra juridiskt kön leder till någon av de negativa konsekvenser för kvinnor och barn som oroliga debattörer varnar för.

Däremot har de modernare lagarna lett till att transpersoner i våra grannländer får ökad frihet och bättre livskvalitet. Rent konkret får transpersoner nu enklare tillgång till ID-handlingar som speglar den de faktiskt är.

Både FN och Europarådet rekommenderar stater att snarast ändra sina lagar så att ändring av juridiskt kön ska ske snabbt och enkelt och baseras på självbestämmande. Att få råda över sin identitet är helt enkelt en mänsklig rättighet.

Transpersoners psykiska och fysiska hälsa är i dag, och historiskt sett, långt sämre än hos befolkningen i övrigt. En modernisering av könstillhörighetslagen handlar om att förbättra livsvillkoren för transpersoner. Inget annat.

Det är dags att sluta ställa grupper mot varandra. Det är också dags att sluta prata över huvudet på transpersoner och i stället se och förstå varför dessa förändringar behövs.

Av David Sundin, komiker och författare

Suzanne Osten, regissör

Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare Kvinna till Kvinna

Anna Bennich, psykolog och författare

Johan Jenny Ehrenberg, grundare ETC

Jonas Gardell, författare och grundare Regnbågsfonden

Martin Nihlgård, generalsekreterare, IM Individuell Människohjälp

Sara Parkman, musiker och artist

Wanja Lundby-Wedin, fd LO-ordförande

Saga Becker, författare och skådespelare

Karin Willstrand, gynekolog, Specialistmottagning Sexuell Hälsa

Nino Ramsby, konstnär och musiker

Evelina Ferbrache, förbundsordförande Sverok

Anna Siverskog, forskare i genusvetenskap

Sofia Zettermark, läkare och doktor i socialmedicin

Li Nester, förbundsordförande Röda Korsets Ungdomsförbund

Mian Lodalen, författare

Ida Linander, läkare och docent i folkhälsa

Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty International Sverige

Palle Storm, doktor i socialt arbete, Stockholms universitet

Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog

Karin Dreijer, musiker och artist

Levan Akin, regissör

Miss Shameless och Lady Busy, Drag Queen Story Hour

Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik

Ulf Gustafsson, förbundssekreterare Humanisterna

Jenny Jägerfeld, psykolog och författare

Salar Shalmashi, socionom och leg. psykoterapeut, klinisk sexolog

Jon Voss, ansvarig utgivare QX

Gisela Rossi Santillan, verksamhetsledare kvinno- och stödjouren Fempowerment

Moa Kiraly, styrelseordförande Stjärnjouren - Sundbybergs Trans- och tjejjour

Vilma Seth, Verksamhetschef Malmö mot diskriminering

Ali Alonzo, författare

Frida Ohlsson Sandahl, präst, sociolog och författare

Daniel Suarez, verksamhetschef Posithiva Gruppen

Jenny Saba Persson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Västerbotten

Wendela Hilldoff, ordförande Förenade jourer

Conny Allaskog, ordförande Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Alice Florin, ordförande Uppsala tjej- och transjour

Stina Carlsson, Verksamhetsledare Rättighetscentrum Norrbotten

Maria Sundström, verksamhetschef Hjärnkoll

Magnus Lindén, projektledare Relationer som funkar

Adam Kedert, Ordförande Sveriges Lärarstudenter

Myra Åbeck Öhman, kulturskribent

Eric Nilsson, organisatör Stockholm Leather Social

Lukas Romson, jämlikhetskonsult och S-politiker

Caroline Grimwalker, författare

Inti Chavez Perez, sexualupplysare och författare

Ken Gacamugani, Modell, Content Creator, poddare

Simona Ahrnstedt, psykolog och författare

Judith Kiros, poet

Jack Lukkerz, doktor i socialt arbetet, sexolog

Carl Johan Karlson, regissör

Georgios Karamanis, specialist i psykiatri

Bilan Osman, journalist

Kajjan Andersson, författare och opinionsbildare

Axel Brattberg, leg.läk. specialist i neurologi och rehab.medicin; auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Mats Strandberg, författare

Marie Lok Björk, författare

Sam Hultin, konstnär

Elin Lucassi, serietecknare

Frida Hylander, leg. psykolog och skribent

Ellen Ekman, serietecknare Lilla Berlin

Veronica Palm, författare och feministisk debattör

Gabrielle de Bourg, kultur- och spelprofil

Matilda Wurm, fil. dr, leg. psykolog, lektor i socialt arbete

Sam Holmqvist, docent i genusvetenskap

Signe Bremer, lektor i socialt arbete vid Mittuniversitetet

Emma Persson, advokat

Sara Bergmark Elfgren, författare

Irina Schmitt, lektor i genusvetenskap

Jona Eling Knutsson, gynekolog, Specialistmottagning Sexuell Hälsa

Gennaro Selvaggi, docent Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Silas Aliki, advokat

Anna Norlén, leg psykolog, leg psykoterapeut, Ericastiftelsen

Catharina Lundgren Idh, auktoriserad sexolog, leg. barnmorska, klinikchef RFSU

Mats Christiansen, med lic, specialistsjuksköterska Uppsala universitet

Annie Boroian, kurator

Peter Hellman, advokat

Paula Dahlberg, opinionsbildare, driver bl.a kontot Vardagsrasismen

Erik Gyll, präst, Svenska kyrkan

Take Aanstoot, Årets östgöte 2022

Maria Hansson, 2:e vice förbundsordförande och transpolitisk talesperson för Öppna kristdemokrater

Erik Berg, Förbundsordförande LUF

Jan Jönsson, oppositionsborgarråd Stockholm (L)

Carl Otto Engberg, förbundsordförande HBT-liberaler

Tobias Björk, förbundsordförande Öppna Moderater

Lisa Nåbo, förbundsordförande SSU

Maja Lundqvist, ordförande Unga S-kvinnor Rebella

Emelie Stark, förbundsordförande HBTQ+Socialdemokrater

Ava Rudberg, förbundsordförande Ung Vänster

Rebecka Forsberg, språkrör Grön Ungdom

Leon Mc Manus, språkrör Grön Ungdom

Cecilia Gyllenberg Bergfasth, Grönt hbtqi-nätverk

Caroline von Seth, förbundsordförande CUF

Rasmus Elfström, förbundsordförande Centerstudenter

Claes Nyberg, ordförande Centerpartiets hbtq-nätverk

Lina Fridén, ordförande RFSU

Signe Krantz, ordförande Transammans

Elias Fjellander, ordförande RFSL Ungdom

Peter Sidlund Ponkala, ordförande RFSL

Helena Berglund, ordförande FPES

Paloma Halén Román, ordförande Patientförening för transpersoner

Morwyn Le Fay, samordnare Trans Hälsoplattformen

Lina Lindström, förbundsordförande EKHO - Kristna Regnbågsrörelsen

Sussie Hedlund, grundare Svenska Pride

Expert: ”Olämpligt” • Miljardbråket om Trolle-Wachtmeisters testamente

Nämndes inte alls i nordkoreansk tv: ”Perfekt stridsförmåga”

Franska presidenten varnar för ryska attacker: ”Inget tvivel”

Frida sänkt efter loppet: ”En chockstart”

Sanna berättar om Åmselemördaren: "Han verkställde sitt eget dödsstraff"

Bera Ivanishvils glamourösa liv kan vara en täckmantel

QOSHE - Det finns inga belägg för ”könskaos” med ny lag - Debatt
menu_open
Columnists Actual . Favourites . Archive
We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

Det finns inga belägg för ”könskaos” med ny lag

13 71
05.04.2024

Det finns inga belägg för att en förenklad möjlighet att ändra juridiskt kön leder till någon av de negativa konsekvenser för kvinnor och barn som oroliga debattörer varnar för, skriver 106 debattörer.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Efter år av utredningar, forskning och debatt ska Sverige, som sist ut i Norden, äntligen få en moderniserad könstillhörighetslag. En lag som ska göra det lättare att ändra juridiskt kön.

Det här tycks uppröra en del. Debattörer, med eller utan egen erfarenhet av att vara eller leva nära en transperson, har åsikter om vad som borde gälla.

Rädslor, farhågor och gissningar ventileras. Vi vill med detta inlägg bringa sans i debatten och ge några sakupplysningar.

Könstillhörighetslagen är den lag som reglerar hur ändring av juridiskt kön går till. Sverige var först i världen med att ge transpersoner rätt att ändra juridiskt kön, vilket vi ska vara stolta över. Men det har gått över 50 år sedan dess och lagen behöver moderniseras. Många andra länder har sprungit förbi Sverige.

I Europa är det tolv länder som har lagar om ändring av juridiskt kön som bygger på självbestämmande. I Norden är Sverige ensamt om att ännu inte ha reformerat sin lag.

Redan 2014 införde Danmark en könstillhörighetslag baserad på självidentifikation. 2016 var det Norges tur, 2019 Islands och i februari 2023 följde Finland efter.

Vi behöver inte kasta forskningsrapporter på varandra och måla upp skräckscenarier. Vi behöver bara vända blicken mot våra grannländer för att veta vad effekterna blir. Där är processen ännu enklare och snabbare än vad som föreslås i Sverige. Det vi kan slå fast är:

Lagarna i de övriga nordiska länderna har inte lett till en flodvåg av ansökningar om ändring av juridiskt kön eller kirurgiska ingrepp i könsorganen, vare sig bland unga människor eller äldre. Det har skett en marginell ökning av ansökningar.

Det har inte blivit ”könskaos” i statistiken.

Lagarna har inte lett till övergrepp i omklädningsrum, fängelser eller på skyddade boenden.

Bedrägerier eller annan kriminalitet har inte heller ökat som en konsekvens av den förenklade möjligheten att ändra juridiskt kön.

Det finns helt enkelt inga belägg för att en förenklad möjlighet att ändra juridiskt kön leder till någon av de negativa konsekvenser för kvinnor och barn som oroliga........

© Expressen


Get it on Google Play