Resultatet av Tidöpartiernas inlåsningspolitik riskerar inte bara att bli en fruktansvärd arbetsmiljö inom Kriminalvården och enorma kostnader för skattebetalarna, utan även ökad kriminalitet och otrygghet, skriver Martin Marmgren (MP).
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. ”Vi tappar kontrollen. De intagna tar mer eller mindre över avdelningarna”, sa Christer Hallqvist, ordförande för Sekos avdelning för Kriminalvården i en intervju med SVT nyligen.
Säkerhetsproblemen beror till stor del på den enorma platsbristen i häkten och anstalter. Detta i ett nuläge med totalt 9 000 intagna totalt.
Kriminalvården har nyligen beräknat att Tidöpartiernas reformer skulle leda till att antalet intagna kan stiga upp mot 35 000 år 2033. Det skulle göra dagens säkerhetsproblem till en västanfläkt mot vad som komma skall.
Det skulle dessutom innebära att möjligheterna mycket drastiskt skulle försämras för att bedriva återfallsförebyggande arbete med dem som avtjänar så att de – med Kriminalvårdens motto – kommer ”bättre ut”.
Den grova kriminaliteten och det allt grövre våldet i kriminella miljöer drabbar både enskilda och hela lokalsamhällen skoningslöst, och utgör ett hot mot hela samhällskontraktet. De effektivaste åtgärderna handlar om att se till att kriminella lagförs och straffas för de brott de begår och att kraftigt stärka det förebyggande arbetet med att hindra barn och unga att rekryteras in i kriminalitet.
Vissa straffskärpningar, exempelvis vad gäller hantering av vapen och sprängmedel, har varit nödvändiga för att i högre grad inkapacitera de farligaste våldsbrottslingarna.
Men att driva en politik där ett dramatiskt ökat antal fängelseår ses som ett självändamål är däremot både dyrt och kontraproduktivt.
Med Tidöpartiernas politik skulle Sverige till 2033 med råge gå om Ungern som det land med flest fängslade per capita i EU. Detta till en kostnad av över 40 miljarder årligen jämfört med dagens 16 miljarder.
Bara förslaget att ta bort villkorlig frigivning som huvudregel har beräknats öka antalet fängelseår med 2 500-4 000 och kosta skattebetalarna 4,5-7,6 miljarder kronor.
Möjlighet till villkorlig frigivning infördes i Sverige 1906 och fungerar motivationshöjande då den kan skjutas på vid misskötsamhet och förverkas vid brott. Men främst ger den förutsättningar för en återetablering i samhället som förebygger återfall i kriminalitet. Den utgör en viktig del i en successiv frigivningsprocess med permissioner, utslussningsåtgärder och sedan övervakning i frihet, ibland i kombination med behandlingsprogram eller elektronisk fotboja.
Sverige skulle med Tidöpartiernas politik bli det första landet i Europa som går åt andra hållet. Detta efter att under decennier arbetat för att främja utvecklingsländer att införa successiv frigivning. Samtliga länder i EU och de flesta i Europarådet har villkorlig frigivning.
Det finns all anledning att se till att de farligaste våldsverkarna spärras in över längre tid. Men att i högre grad bestraffa exempelvis förstagångsförbrytare som begår mindre allvarliga brott med fängelsestraff riskerar att öka återfallsfrekvensen. Detta i kombination med de enormt mycket svårare förutsättningarna att bedriva rehabilitering på anstalterna kommer att leda till att vi går mot ett ”Straffverk” (vilket Sverigedemokraterna har efterfrågat) snarare än en Kriminalvård. Vilket riskerar att kraftigt ökat antal återfall i brott efter avtjänat straff.
Resultatet av Tidöpartiernas inlåsningspolitik riskerar inte bara att bli en fruktansvärd arbetsmiljö inom Kriminalvården och enorma kostnader för skattebetalarna, utan även ökad kriminalitet och otrygghet.
Dessa miljarder skulle göra väldigt mycket större nytta i det förebyggande arbetet i exempelvis skolor och socialtjänst, där regeringen genom statsbidragen i stället har gjort kraftiga nedskärningar. Satsningar på barn och unga som ger dem framtidstro, rätt förutsättningar i livet och förebygger att de hamnar i kriminalitet är inte bara ett mycket mer kostnadseffektivt sätt att öka tryggheten än en massivt utökad inlåsning, det skapar också ett bättre samhälle för alla.
Av Martin Marmgren (MP)
ledamot i Kriminalvårdens insynsråd, ansvarig för rättspolitiska frågor i partistyrelsen
Larmet: ”40 procent av nätet måste bytas ut omedelbart”
Ukrainarna tvingas spara ammunition: Då skjuter vi inte • Krigets månlandskap
Livslögnen avslöjades efter 48 år • Sofi hade ”fel” pappa
Vännernas chock: ”Väldigt tragiskt”
Källor: Andersson öppen för kortare arbetsvecka
”Får se hur länge jag stannar” • Mäklarens sms: ”Skojar du?”
Expressen är lätt att använda
Expressen uppfyller mina behov
Ditt svar hjälper oss förbättra nyhetsupplevelsen
Det blir dyrt och farligt med fler i fängelse
37
2
07.02.2024
Resultatet av Tidöpartiernas inlåsningspolitik riskerar inte bara att bli en fruktansvärd arbetsmiljö inom Kriminalvården och enorma kostnader för skattebetalarna, utan även ökad kriminalitet och otrygghet, skriver Martin Marmgren (MP).
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. ”Vi tappar kontrollen. De intagna tar mer eller mindre över avdelningarna”, sa Christer Hallqvist, ordförande för Sekos avdelning för Kriminalvården i en intervju med SVT nyligen.
Säkerhetsproblemen beror till stor del på den enorma platsbristen i häkten och anstalter. Detta i ett nuläge med totalt 9 000 intagna totalt.
Kriminalvården har nyligen beräknat att Tidöpartiernas reformer skulle leda till att antalet intagna kan stiga upp mot 35 000 år 2033. Det skulle göra dagens säkerhetsproblem till en västanfläkt mot vad som komma skall.
Det skulle dessutom innebära att möjligheterna mycket drastiskt skulle försämras för att bedriva återfallsförebyggande arbete med dem som avtjänar så att de – med Kriminalvårdens motto – kommer ”bättre ut”.
Den grova kriminaliteten och det allt grövre våldet i kriminella miljöer drabbar både........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
