Betyg är inte endast ett mått på elevens prestationer, utan också ett mått på skolans kvalitet.

Att enbart reglera betygsinflationen löser inte denna orättvisa, vilket sannolikt är ett större problem än orättvisa betyg, skriver Martin Nordin.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Problemet med betygsinflation har återigen hamnat i fokus efter att Skolverket visat att elever från friskolor presterar sämre på högskolan än elever på kommunala skolor med samma gymnasiebetyg.

Dock tycks få uppmärksamma att fullständigt rättvisa betyg är en utopi. Detta bör man ha i åtanke när man diskuterar betygsinflation: Om den är oundviklig, bör fokus inte bara ligga på att minska inflationen, utan också på att styra den i positiv riktning.

Det är framför allt i kombination med friskolor och kunskapsbaserade betyg som betygsinflation blir ett särskilt stort problem.

För det första, med relativa i stället för kunskapsbaserade betyg är betygsinflationen större för skolor med svagare elevunderlag. Då fungerar betygsinflation kompensatorisk. Detta är givetvis inte rättvist, men att kompensera för skillnader i förutsättningar genom att tilldela mer pengar till skolor i utsatta områden (vilket vi gör i dag) är inte nödvändigtvis mer rättvist än att kompensera med högre betyg.

Speciellt när betydelsen av vilken skola man går på blir allt större och det är oklart om mer pengar till skolor i utsatta områden har effekt.

Dessutom är det betydligt billigare att kompensera med betyg än att anpassa verksamheten efter elevernas olika förutsättningar.

För det andra är betyg ett feedbackinstrument. Det fungerar bäst när man belönar progression (precis som annan uppmuntran). Men när betyg kopplas till kunskapskriterier får många elever sällan den uppmuntran som ett förbättrat betyg innebär.

Ibland kan små förbättringar behöva belönas även om eleverna inte når alla kunskapsmål.

En tredje fördel som vi observerat i en studie om psykisk ohälsa är att betygsinflation har en positiv effekt på flickors psykiska hälsa. Speciellt märkbart är detta för flickor från ekonomiskt och utbildningsmässigt svaga familjer, där den psykiska ohälsan har ökat mest.

Så om vi inte kan undvika betygsinflation bör den åtminstone styras rätt. För vad innebär friskolors särskilt generösa betygsättning? På grundskolenivå sorteras elever med bättre förutsättningar till friskolor, vilket förstärker klyftorna i stället för att kompensera för dem.

På gymnasienivån är situationen annorlunda. Jag har tidigare visat i en artikel att det är lättare att bli antagen till gymnasiefriskolor än till kommunala gymnasieskolor. För att komma in på ett högskoleförberedande program på en kommunal skola krävs i genomsnitt 10 procent högre betyg än på en friskola. Dessutom erbjuder många friskolor platser till alla sökande.

Statistiken visar att elever snarare undviker gymnasiefriskolor än aktivt väljer dem, eftersom skolors antagningsbetyg återspeglar deras popularitet.

Många blir upprörda över att dessa elever som ”tvingas” gå på gymnasiefriskolor kompenseras med högre betyg. Det kan man förstå. Men det är inte elevernas fel att friskolor sparar på kostnaderna genom att ha lägre lärartäthet och färre behöriga lärare än kommunala skolor.

Mer upprörande är att friskolor kommer undan med detta. Om betygsinflation ska vara acceptabelt måste det gynna eleverna och inte friskolor som utnyttjar systemet för att göra vinst.

Sammanfattningsvis är betygsinflation och friskolor en synnerligen dålig kombination. Antingen leder betygsinflationen till icke-kompensatoriska effekter eller så gynnar inflationen inte enbart eleverna.

Men i ett kommunalt skolsystem med relativa betyg anser jag att en viss grad av betygsinflation kan vara försvarbar.

Av Martin Nordin

docent i nationalekonom vid Lunds universitet

Risken för Gotland – den strategiska passagen • Ryska kärnvapen

Ska räddas med bandvagnar utanför Jönköping

Sprutorna du ska prioritera • Vaccinen du kan få kostnadsfritt

Lokalbefolkningen går ihop på Kanarieöarna

Tvåbarnsmamman anklagas för brott mot lagen om utländska agenter

Shannen Doherty: ”Jag vet att det kommer att bli jobbigt för mamma”

QOSHE - Det finns flera bra saker med betygsinflation - Debattören
menu_open
Columnists Actual . Favourites . Archive
We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

Det finns flera bra saker med betygsinflation

44 1
04.04.2024

Betyg är inte endast ett mått på elevens prestationer, utan också ett mått på skolans kvalitet.

Att enbart reglera betygsinflationen löser inte denna orättvisa, vilket sannolikt är ett större problem än orättvisa betyg, skriver Martin Nordin.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Problemet med betygsinflation har återigen hamnat i fokus efter att Skolverket visat att elever från friskolor presterar sämre på högskolan än elever på kommunala skolor med samma gymnasiebetyg.

Dock tycks få uppmärksamma att fullständigt rättvisa betyg är en utopi. Detta bör man ha i åtanke när man diskuterar betygsinflation: Om den är oundviklig, bör fokus inte bara ligga på att minska inflationen, utan också på att styra den i positiv riktning.

Det är framför allt i kombination med friskolor och kunskapsbaserade betyg som betygsinflation blir ett särskilt stort problem.

För det första, med relativa i stället för kunskapsbaserade betyg är betygsinflationen större för skolor med svagare elevunderlag.........

© Expressen


Get it on Google Play