När vi inte måste befinna oss på en specifik plats för att försörja oss är det dags att ge föräldrarna större ansvar och barnen mer frihet.

Byt ut närvaroplikt mot läroplikt, skriver Per J Andersson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I Sverige har vi skolplikt från förskoleklass upp till nian. Ändå ger man ibland skolledigt för längre utlandsvistelser. När mina barn gick i skolan på 90- och 00-talen tolkades lagen generöst. Men inte utan motkrav: Skriv dagbok, sa lärarna, ta reda på olika saker, reflektera – och när du är tillbaka: Håll föredrag för klassen!

2010 skärptes skollagen. Sedan dess är det svårare för kommunerna att ge längre ledighet om det inte finns synnerliga skäl. Nyligen slog förvaltningsrätten fast den restriktiva linjen: En utlandsresa med arbete eller studier på distans är i många fall inte tillräckliga skäl för beviljad ledighet.

Familjer som fått avslag och ändå rest har hotats med böter, vilket är rimligt med det system med skolplikt som vi har.

Sverige är inte ensamt om en hård linje. I Österrike riskerar föräldrar fängelse och barnen skolavstängning om familjen olovligen reser utomlands en längre tid. I Tyskland har polisen till och med gripit familjer med skolbarn som försökt lämna landet utan tillstånd.

Ökad repression och kontroll är en väg att gå. Men man kan också gå i motsatt riktning. Vi sneglar ofta på våra grannländer. Finland nämns ofta som föredöme. Har de skolplikt? Nej! Det har heller inte Norge och Danmark. De har läroplikt. Det betyder inte att barnen släpps vind för våg. I stället kontrolleras inlärningen.

Vi lever i en föränderlig vuxenvärld där fysisk närvaro på en specifik plats blir allt mindre relevant. Arbetsinsatsen mäts utifrån resultat av utfört arbete, inte efter fysisk närvaro, den princip som rått sedan industrialismens barndom.

Skolans värld bör vara lyhörd för det faktum att allt fler arbetsgivare accepterar fysisk frånvaro. Läroplikt känns i dag mer tidsenligt än närvaroplikt.

En längre utlandsvistelse innebär att man lämnar sin trygghetszon och konfronteras med andra kulturer. Vad får det för effekt på barnen? Det forskas inte jättemycket på hur långresor påverkar den personliga utvecklingen. Men en studie från tyska Friedrich Schiller-universitet, som publicerats i Journal of Personality and Social Psychology (Do We Become a Different Person When Hitting the Road?), visade att unga vuxna som tillbringat mellan sex och nio månader utomlands blev mer vidsynta, nyfikna och samvetsgranna samt mer känslomässigt stabila och utåtriktade än kontrollgruppen som inte rest.

– Unga människor är i ständig utveckling. Vi blir alla mindre rigida och mer samarbetsvilliga ju äldre vi blir. Det är det vi kallar mognad. Men de som reste mognade fortare. När de kom hem igen var de helt enkelt lite mer vuxna än de som stannat hemma, sa psykologiforskaren Julia Zimmerman när jag bad henne kommentera resultaten i studien.

Det går trots allt att ta med barnen utomlands under en längre period utan att få böter. Men då duger bara de åtta europeiska och afrikanska länder som har svenska utlandsskolor som kontrolleras av Skolinspektionen.

De skolorna startades en gång i tiden på platser med svenska företag eller statligt finansierat utvecklingssamarbete. Men i dag – när utlandsjobb inte längre är synonymt med det finns ett svenskt utlandskontor – börjar systemet med ett fåtal kontrollerade utlandsskolor kännas förlegat.

Thailand har haft svenska skolor i 20 år och sedan en tid tillbaka finns svenska skolor i andra populära långrese-länder som Mexiko och Indien.

I dag, när vi inte måste befinna oss på en specifik plats för att försörja oss, är det dags att ge föräldrarna större ansvar och barnen mer frihet.

Men inte utan statlig kontroll. Snegla på våra grannländer: Byt ut närvaroplikt mot läroplikt!

Av Per J Andersson

resejournalist och en av grundarna av resetidningen Vagabond

Det skiljer manliga och kvinnliga psykopater åt • Nytt fynd överraskar

Tiger Woods och svenska exfrun ”är vänner nu” • ”Huset fullt av barn”

✓ 8 sorter ✓ Se betyget på din favorit ✓ ”På tok för salt”

Ryska armen fyller på reserven: ”Numerärt övertag”

Unika detaljerna • Priset

Bombgruppen har varit på plats i Åkersberga

QOSHE - Närvaroplikt är förlegat – ”thaimout” är bra för barn - Debattören
menu_open
Columnists Actual . Favourites . Archive
We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

Närvaroplikt är förlegat – ”thaimout” är bra för barn

30 8
31.03.2024

När vi inte måste befinna oss på en specifik plats för att försörja oss är det dags att ge föräldrarna större ansvar och barnen mer frihet.

Byt ut närvaroplikt mot läroplikt, skriver Per J Andersson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I Sverige har vi skolplikt från förskoleklass upp till nian. Ändå ger man ibland skolledigt för längre utlandsvistelser. När mina barn gick i skolan på 90- och 00-talen tolkades lagen generöst. Men inte utan motkrav: Skriv dagbok, sa lärarna, ta reda på olika saker, reflektera – och när du är tillbaka: Håll föredrag för klassen!

2010 skärptes skollagen. Sedan dess är det svårare för kommunerna att ge längre ledighet om det inte finns synnerliga skäl. Nyligen slog förvaltningsrätten fast den restriktiva linjen: En utlandsresa med arbete eller studier på distans är i många fall inte tillräckliga skäl för beviljad ledighet.

Familjer som fått avslag och ändå rest har hotats med böter, vilket är rimligt med det system med skolplikt som vi har.

Sverige är........

© Expressen


Get it on Google Play