Medier och myndigheter behöver steppa upp och public service behöver få ett utökat ansvar att nå ungdomar där de befinner sig.

I andra sammanhang är det helt naturligt att vi anpassar oss efter målgruppen, skriver Henrik Pallin.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Förra veckan framförde ÖB i Nyhetsmorgon att Sverige bör vara förberedda på en potentiell krigssituation. Något som skapat löpsedlar, pushnotiser och tjogvis med artiklar i medierna.

Det har också skapat en oro bland barn och unga. Ungdomars oro är något vi som samhälle måste ta på största allvar och aktivt arbeta för att möta på bästa sätt. En befogad oro är ofta ett sundhetstecken, men att oroa sig i onödan, det är vi alla överens om är helt onödigt.

Som kurator möter jag oron och de frågeställningar som uppstår hos unga när de hör talas om det här. De är oroliga över om det blir krig i närtid, de funderar på skyddsrum, försvarsplikt och husdjur.

Det här är en oro som i många fall är grundad på rykten, missförstånd och rena felaktigheter. I de medier som de följer finns nämligen ingen av ursprungskällorna representerade med material anpassat för målgruppen. Så när nyheten når dem är de ompaketerade av någon som helt saknar egen relation till ursprunget.

Undersökningar visar att fler barn och ungdomar använder de sociala medietjänsterna Tiktok, Youtube, Instagram och Snapchat som källa för samhällsnyheter än radiokanaler och tryckta dagstidningar. Bland de som går på högstadiet och gymnasiet använder i nästan alla Tiktok och när jag pratar med unga så har i princip alla elever på högstadiet scrollat en sväng på Tiktok innan de gick till skolan.

Undersökningar visar att drygt var tredje barn följer någon på sociala medier för att ta del av samhällsnyheter, exempel på dessa är Therese Lindgren och Jocke och Jonna.

Det är inget fel på underhållningsvärdet i Jocke och Jonnas kanal – men det är kanske inte dem jag rekommenderar för samhällsinformation.

Bland det fåtal nyhetskällor som finns i sociala medier för unga stoltserar SVT med Lilla Aktuellt som något många barn och unga litar på. Men jag tycker inte att det räcker. Ett videoklipp om dagen från en nyhetskälla räcker inte för att täcka det komplexa nyhetsläget som råder.

Medier och myndigheter behöver steppa upp och public service behöver få ett utökat ansvar.

I andra sammanhang är det helt naturligt att vi anpassar oss efter målgruppen. Ungdomsmottagningar över landet har tagit fram broschyrer, filmer och gud vet vad för att förklara relationer, könssjukdomar och p-piller. Även riksdagen har material anpassat för skolungdomar just för att man vet att det krävs ett annat tilltal för att nå gruppen.

Trots detta syns en markant frånvaro av myndigheter på Tiktok, vilket i praktiken innebär att vi överger ungdomarna. Särskilt när det handlar om krisinformation, extremväder eller andra viktiga händelser. Detta öppnar scenen för influencers och trollkonton som söker visningar och gillamarkeringar. Det lämnar också scenen fri för dem som vill utöva påverkan, sprida rykten och osanningar.

Det är dags att myndigheter börjar målgruppsanpassa på riktigt.

Om MSB skulle producera en broschyr riktad till barn och unga, skulle de knappast välja att distribuera den utanför ett äldreboende. Att hänvisa till Instagram, Facebook och egna sajter blir därför som att nattvandra i elljusspåret. Det är gött underlag och bra belysning. Men det är inga ungdomar där.

Vi i vuxenvärlden tjatar och påminner om att unga ska vara källkritiska. Men när ska vi förse dem med källor de kan lita på?

Av Henrik Pallin

kurator och expert på ungas nätanvändning. Författare till böckerna ”Kampen om skärmtiden – vad varje förälder behöver veta om unga och nätet” (2019) och ”Balansakten – skärmtid och ett digitalt familjeliv” (2023)

SKELLEFTEÅ: ✓ Kan förlora två stortalanger ✓ Nyckelpjäsen blickar mot Europa

Skyttedal sökte sig till SD, enligt uppgifter • Kryptiska orden efter petningen

”Förut var han kärleksfull” • Psykoterapeuten: Så når du fram

Försvarsmakten: ÖB planerar för framtiden • Nyförlovade

QOSHE - ÖB kan lära sig av Jocke och Jonna - Debattören
menu_open
Columnists Actual . Favourites . Archive
We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

ÖB kan lära sig av Jocke och Jonna

9 0
19.01.2024

Medier och myndigheter behöver steppa upp och public service behöver få ett utökat ansvar att nå ungdomar där de befinner sig.

I andra sammanhang är det helt naturligt att vi anpassar oss efter målgruppen, skriver Henrik Pallin.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Förra veckan framförde ÖB i Nyhetsmorgon att Sverige bör vara förberedda på en potentiell krigssituation. Något som skapat löpsedlar, pushnotiser och tjogvis med artiklar i medierna.

Det har också skapat en oro bland barn och unga. Ungdomars oro är något vi som samhälle måste ta på största allvar och aktivt arbeta för att möta på bästa sätt. En befogad oro är ofta ett sundhetstecken, men att oroa sig i onödan, det är vi alla överens om är helt onödigt.

Som kurator möter jag oron och de frågeställningar som uppstår hos unga när de hör talas om det här. De är oroliga över om det blir krig i närtid, de funderar på skyddsrum, försvarsplikt och husdjur.

Det här är en oro som i många fall är grundad........

© Expressen


Get it on Google Play