Kalla faktas granskning visar att svenska företags metallhandel i Kongo är relaterad till kränkningar av mänskliga rättigheter.

EU måste skapa ett ramverk som säkerställer att rättigheter respekteras i hela handelskedjan, skriver Alice Mutambala.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. DR Kongo har enorma naturrikedomar i form av bland annat diamanter, guld, koppar, coltan och kobolt. Efterfrågan på flera av dessa tillgångar drivs av elbilsindustrin och den gröna omställningen.

Att det förekommer barnarbete i många gruvor i Kongo där dessa mineraler och metaller bryts är ingen nyhet. Att människor som arbetar där gör det under fruktansvärda arbetsförhållanden – till exempel i trånga utrymmen med rasrisk under långa arbetspass – är inte heller nytt.

Men att gruvorna utgör affärsmöjligheter för svenska bolag kommer kanske som en nyhet för vissa. Kalla fakta har granskat Kamoa-gruvan utanför staden Kolwezi. I gruvan används maskiner från svenska företag för att gräva fram malm – en affär som Exportkreditnämnden (EKN) har godkänt, trots uppgifter om att bland annat barnarbete förekommer i området.

Gruvan har förorenat vattnet i området, vilket kan ge ökad risk för nervskador, och bidragit till tvångsförflyttning av 1 300 personer, enligt Kalla fakta. I andra gruvor i samma område – och med samma ägare – förekommer förutom barnarbete och undermåliga arbetsvillkor även grovt våld. Det rimmar väldigt illa med att Sverige står upp för mänskliga rättigheter och barnkonventionen.

Kalla fakta sätter fingret på problemen med utvinningen av naturresurser i landet. Gruvnäringen i hela Kongo är präglad av utbredd korruption. Tiotals ton guld smugglas ut ur landet varje år, i första hand via Uganda. Naturtillgångarna är också en av huvudorsakerna bakom de långtgående konflikterna i landet, eftersom både utländska och inhemska rebellgrupper drar nytta av mineralhandeln.

Under 2023 härjade mer än 100 väpnade grupper i de östra delarna av Kongo, där stora delar av naturresurserna finns. Flera av grupperna är ansvariga för krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter. Massakrer och brutala mord är vanliga i deras framfarter. Våldtäkter likaså.

Konflikterna om landets naturresurser driver också allt fler från sina hem. Förra året var nästan sju miljoner människor på flykt i landet, vilket enligt FN är en rekordhög siffra. Många av dem har inte säker tillgång till varken sjukvård eller mat.

Världen kan inte fortsätta blunda för denna tragedi.

Men trots återkommande vittnesmål om brott mot mänskliga rättigheter i utvinningen av naturresurser, har EU nyligen ingått avtal med Rwanda om handel med metaller och mineraler. Hela 90 procent av Rwandas exporterade mineraler kan komma från Kongo, enligt Global Witness. Det betyder att även EU riskerar att elda på konflikterna i landet och möjliggöra förhållandena i gruvorna.

Gällande Kalla faktas avsnitt försvarar EKN:n sig med att myndigheten har fokuserat sina granskningar på där den svenska utrustningen används och inte analyserat andra gruvor med samma ägare.

Men det är uppenbart att varken Sveriges eller EU:s regelverk räcker för att säkerställa en etisk utvinning från landets gruvor. Hade det räckt hade inte svenska företag tjänat pengar på gruvnäring som bidrar till föroreningar och tvångsförflyttningar, eller handlat med företag som bidrar till barnarbete. EU hade inte heller handlat med mineraler som troligen smugglas från Kongo.

Vi kräver därför att Sverige tar ett större krafttag för att säkerställa att svenska företag inte investerar i eller tjänar pengar på verksamheter i vilka det förekommer barnarbete, tvångsförflyttningar eller andra brott mot FN:s regelverk.

Vi vill även att Sverige ska vara en stark röst i EU för att säkerställa att europeiska företag tar ansvar för mänskliga rättigheter och miljö och garanterar full transparens genom hela leverantörskedjan. På så sätt kan EU bland annat ställa krav på Rwandas mineralexport och säkerställa en rättvis grön omställning. Konsumenter kan också vara trygga med att EU tar ansvar för både människor och miljö.

Av Alice Mutambala

journalist och redaktör för Hope for Kinshasa

Visade vad de egentligen tycker om Putin

Direktrapport från allsvenska matcherna

Intervju med Lena Wilderäng: ”Ukraina behöver vapen, ammunition och skyddat luftrum”

Ökning med 40 procent • Beslutet får kritik

”Brukar säga att jag dansade mig in i väggen” • 9 enkla steg till bättre mående

”Kommer må skit”

QOSHE - Svenska företag tjänar på krigsbrott i Kongo - Debattören
menu_open
Columnists Actual . Favourites . Archive
We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

Svenska företag tjänar på krigsbrott i Kongo

11 21
18.03.2024

Kalla faktas granskning visar att svenska företags metallhandel i Kongo är relaterad till kränkningar av mänskliga rättigheter.

EU måste skapa ett ramverk som säkerställer att rättigheter respekteras i hela handelskedjan, skriver Alice Mutambala.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. DR Kongo har enorma naturrikedomar i form av bland annat diamanter, guld, koppar, coltan och kobolt. Efterfrågan på flera av dessa tillgångar drivs av elbilsindustrin och den gröna omställningen.

Att det förekommer barnarbete i många gruvor i Kongo där dessa mineraler och metaller bryts är ingen nyhet. Att människor som arbetar där gör det under fruktansvärda arbetsförhållanden – till exempel i trånga utrymmen med rasrisk under långa arbetspass – är inte heller nytt.

Men att gruvorna utgör affärsmöjligheter för svenska bolag kommer kanske som en nyhet för vissa. Kalla fakta har granskat Kamoa-gruvan utanför staden Kolwezi. I gruvan används maskiner från svenska företag för att gräva fram malm – en affär som Exportkreditnämnden (EKN) har godkänt, trots uppgifter om att bland annat barnarbete........

© Expressen


Get it on Google Play