Borgerligheten får inte glömma bort diskussionens kärna: Var ska makten ligga? skriver Fredrik Östbom och Fredrik Segerfeldt.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Nyligen höll Magdalena Andersson ett linjetal där hon återupprepade ett av huvudbudskapen från förra valrörelsen: ”Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden”.
Det är ingen slump att Anderssons oneliner är en karbonkopia på Brexitsidans slogan i folkomröstningen 2016 om utträde ur EU: ”Take back control”. Det är en del av en global trend.
Det är dags, inte minst för borgerligheten, att ta ett steg tillbaka och tänka igenom vad debatten om valfrihet i välfärden egentligen handlar om. För konfliktens kärna är i grunden en enda: makt! Var ska den ligga: Hos medborgaren eller hos politiker? Vem ska bestämma: Den enskilde och hens familj eller byråkrater?
Det handlar naturligtvis inte om ”demokratisk kontroll” eller ej. Det nuvarande systemet är beslutat om i god demokratisk ordning. Välfärdsföretag är dessutom skyldiga att följa mängder av lagar och regler, även de beslutade om i god demokratisk ordning.
Valfrihet är inte odemokratiskt. Ett samhälle blir inte mer demokratiskt bara för att politiker och byråkrater bestämmer mer, och vanliga människor mindre. Om något gäller det motsatta. De system där politiker bestämmer mest tenderar att vara odemokratiska.
I stället handlar det om en vision av ett centralstyrt samhälle, byggt uppifrån och ned och där makthavarna har fri lejd att styra och ställa med människors vardag. Där enhetlighet är viktigare än mångfald. Där byråkratmakt går före egenmakt.
Detta syns tydligt i det ideologiska centraliseringsexperiment som just nu pågår i Region Stockholm, och som riskerar att få allvarliga konsekvenser för människor i behov av vård.
När systemet med privata utförare och frihet att välja infördes, var det för att människor kände vanmakt i välfärden. Beslutsrätten behövde flyttas från det offentliga till medborgaren i frågor som vem som ska undervisa våra barn, vårda oss när vi är sjuka och ta hand om våra föräldrar på ålderns höst.
För att så många människor som möjligt ska kunna välja skola, vårdcentral och äldreboende krävs ett brett utbud, vilket endast kan upprätthållas om det går att tjäna pengar i verksamheterna. För att den enskilde individen ska känna och kunna utöva egenmakt måste det finnas en rätt att välja och välja bort.
Därför är det tragiskt att delar av borgerligheten nu spelar med i Socialdemokraternas verklighetsbeskrivning. Att politiker till höger om mitten har glömt hur det var, och inte längre står upp för företagande och valfrihet, för den enskildes rätt, för mångfald och ett decentraliserat samhälle som byggs nedifrån och upp. Detta måste det bli ändring på.
Visst finns det saker att rätta till när det gäller välfärdsföretagande. Det gäller särskilt i skolan, där det behövs förändringar av betygssystemet och skolpengens beräkning. Och varför inte reglera köer och införa ett obligatoriskt skolval?
Men att vårda en reform som har 30 år på nacken är inte samma sak som att lämna walk-over till Socialdemokraterna i en ideologisk kamp om hur vårt samhälle ska se ut.
Så kära borgerlighet, kasta inte ut barnet med badvattnet. Glöm inte bort diskussionens kärna: Var ska makten ligga?
Av Fredrik Östbom
näringspolitisk chef Almega
Fredrik Segerfeldt
näringspolitik expert Almega
LINDA SKUGGE: Ränderna gick aldrig ur
Sveriges högsta bostadshus • ”Känns kluvet att sälja”
Ett farligt mönster för USA:s president
En av Stockholms mest fotograferade gator • Prislappen
Lasse Holm rycker undan mattan för den folkkäre rapparen
Hans Kristian Rausings andra fru avliden, meddelar familjen
Anderssons slagord är kodspråk för makt
17
0
19.04.2024
Borgerligheten får inte glömma bort diskussionens kärna: Var ska makten ligga? skriver Fredrik Östbom och Fredrik Segerfeldt.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Nyligen höll Magdalena Andersson ett linjetal där hon återupprepade ett av huvudbudskapen från förra valrörelsen: ”Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden”.
Det är ingen slump att Anderssons oneliner är en karbonkopia på Brexitsidans slogan i folkomröstningen 2016 om utträde ur EU: ”Take back control”. Det är en del av en global trend.
Det är dags, inte minst för borgerligheten, att ta ett steg tillbaka och tänka igenom vad debatten om valfrihet i välfärden egentligen handlar om. För konfliktens kärna är i grunden en enda: makt! Var ska den ligga: Hos medborgaren eller hos politiker? Vem ska bestämma: Den enskilde och hens familj eller byråkrater?
Det handlar naturligtvis inte om ”demokratisk........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
Michael Kwet
