De ekonomiska klyftorna gör att Sverige steg för steg håller på att slitas isär.
Det syns i att barn som växer upp i fattigt inte klagar när skorna går sönder, för att de vet att mamma inte har råd med nya, skriver Elinor Odeberg och Lisa Pelling.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Efter två år av hög inflation har svenskarnas ekonomiska standard sjunkit för första gången sedan 1990-talet. Även om inflationen har gått ned är priserna fortfarande höga, utan att våra inkomster har höjts i motsvarande takt.
Fler svenskar lever i risk för fattigdom. Nu larmar fyra av Sveriges största civilsamhällesorganisationer om att barnfattigdomen ökar. Föräldrar behöver låna pengar för att klara de mest grundläggande utgifterna, som kläder och hyra.
Den höga inflationen har drabbat barnfamiljer särskilt hårt. Barnfamiljer lägger mer av sin inkomst på mat och boende, vilka har ökat betydligt mer och snabbare i pris än genomsnittet.
Många av de ekonomiska stöd som föräldrar med låg inkomst är beroende av, som underhållsstödet, barnbidraget och bostadsbidraget, är inte indexerade och har urholkats i takt med inflationen.
Särskilt utsatta är ensamstående mammor. Fler än en av tio ensamstående mödrar lever på ekonomiskt bistånd. Det vanligaste skälet att söka ekonomiskt bistånd är sjukdom eller arbetslöshet, men där man inte kvalificerar sig för a-kassa eller sjukförsäkring.
Sammantaget har kostnaden för sociala ersättningar över tid skjutits över från staten till kommunerna, som samtidigt kämpar med otillräcklig statlig kompensation för kostnadsökningar inom förskola, skola och äldreomsorg.
Barnfamiljer pressas alltså från två håll – dels genom regeringens besparingar på välfärden och dels genom en försämrad privatekonomi. Det enda riktade stödet som regeringen presenterat sedan inflationen började stiga 2022 är en tillfällig höjning av bostadsbidraget. Märk väl att de fattigaste barnfamiljerna, de som lever på försörjningsstöd, inte fått ta del av höjningen eftersom de flesta kommuner räknar av bostadsbidraget som en inkomst.
Som följd av en generellt passiv ekonomisk politik ökar också arbetslösheten. Trots konjunkturläget går regeringen vidare med förslag om skarpare tidsgränser i arbetslöshetsförsäkringen. Problematiken med att långtidsarbetslösa hamnar hos kommunernas socialkontor i stället för Arbetsförmedlingen riskerar alltså att förstärkas.
Men för alla är inte utvecklingen nattsvart. De högsta inkomsterna har fortsatt att öka, särskilt kapitalinkomsterna. I Sverige har inkomstojämlikheten de senaste decennierna ökat snabbare än i nästan något annat jämförbart land.
De ekonomiska klyftorna gör att Sverige steg för steg håller på att slitas isär. Det syns i att barn som växer upp i fattigt inte klagar när skorna går sönder, för att de vet att mamma inte har råd med nya.
Det syns i att barn i utsatta områden äter mer mat i skolan för att föräldrarna inte har råd med näringsriktig mat hemma.
Det syns i den ökande kriminaliteten, segregationen, i svenskarnas rekordstora pessimism i synen på landets utveckling och i det lägsta barnafödandet på tjugo års tid.
Den här utvecklingen är ingen naturlag. Den är ett resultat av politiska beslut. Regeringen kan redan i vårbudgeten minska barnfattigdomen och skapa förutsättningar för integration och meningsfull fritid oavsett föräldrarnas inkomst.
För att akut lindra situationen för landets barnfamiljer, särskilt de med lägst inkomster, krävs:
Höjt och indexerat barnbidrag
Höjt och indexerat bostadsbidrag
Kostnadsfri kollektivtrafik för barn
Jämlik tillgång till fritidsaktiviteter
Lika rätt till förskola och fritids för barn till sjuka, föräldralediga och arbetslösa som för barn till förvärvsarbetande.
Inget barn ska behöva växa upp fattigt i ett rikt land som vårt.
Av Elinor Odeberg
chefsekonom, tankesmedjan Arena idé
Lisa Pelling
chef, tankesmedjan Arena idé
HV71 24/25: ✓ Spelarna som kan försvinna ✓ Lämnar för värsta rivalen
Grannar larmade • Insats i södra Stockholm
Hockeypanelen om ödesmatchen: ”Är en mardröm” ✓ Nycklarna ✓ ”Det är rent nonsens”
Lär dig skala ägg rekordsnabbt
Granqvists oväntade roll – i Ängelholm: "Började springa på väggarna"
Familjesituationen i New York: ”Den är svår”
Dubbelpressen gör barnfamiljer fattigare
16
3
30.03.2024
De ekonomiska klyftorna gör att Sverige steg för steg håller på att slitas isär.
Det syns i att barn som växer upp i fattigt inte klagar när skorna går sönder, för att de vet att mamma inte har råd med nya, skriver Elinor Odeberg och Lisa Pelling.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Efter två år av hög inflation har svenskarnas ekonomiska standard sjunkit för första gången sedan 1990-talet. Även om inflationen har gått ned är priserna fortfarande höga, utan att våra inkomster har höjts i motsvarande takt.
Fler svenskar lever i risk för fattigdom. Nu larmar fyra av Sveriges största civilsamhällesorganisationer om att barnfattigdomen ökar. Föräldrar behöver låna pengar för att klara de mest grundläggande utgifterna, som kläder och hyra.
Den höga inflationen har drabbat barnfamiljer särskilt hårt. Barnfamiljer lägger mer av sin inkomst på mat och boende, vilka har ökat betydligt mer och snabbare i pris än genomsnittet.
Många av de ekonomiska stöd som föräldrar med låg inkomst är beroende av, som underhållsstödet,........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
Michael Kwet
