Vi efterlyser nu en bred, konkret politisk handlingskraft för även barn i familjer med låga inkomster ska få sina behov och rättigheter tillgodosedda, skriver Marie Linder, Åse Henell, Åsa Regnér och Anders Pedersen.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. ”Maten vi numera har råd med är sämre, mindre näringsrik. Aldrig grönsaker eller frukt. Inga fritidsaktiviteter som kostar är aktuellt längre. Mitt mående som förälder påverkar barnen absolut.”
Citatet är hämtat ur vår nya rapport Barnfamiljers ekonomiska svårigheter. För andra året har vi ställt frågor till familjer om deras ekonomi, och hur den påverkar barnen. Resultatet pekar på att barnen i familjer med lägre inkomst har fått en svårare situation.
42 procent av ensamstående föräldrar och 28 procent av sammanboende föräldrar med lägre inkomst anger att de har behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter. Detta är en stor ökning jämfört med förra året då motsvarande siffra för ensamstående var 34 procent och för sammanboende 18 procent.
En stor andel (43 procent respektive 28 procent) är oroliga för att deras ekonomiska situation påverkar barnens behov och mående. En stor andel föräldrar med lägre inkomst är fortsatt oroliga för att deras ekonomiska situation påverkar barnens behov och mående. Om man tittar på alla föräldrar oavsett inkomst har oron minskat signifikant sedan förra året, från 15 procent till 7 procent.
På frågan ”har du blivit betalningsskyldig efter att ha missat en räkning” har andelen som svarat ”ja” ökat från 13 procent till 24 procent hos ensamstående med lägre inkomst. Bland sammanboende med lägre inkomst har ja-svaren ökat från 15 procent till 21 procent.
Drygt varannan ensamstående förälder (54 procent) och mer än tre av tio (34 procent) av de sammanboende föräldrarna har haft svårigheter att ha råd med fritidsaktiviteter för barnen.
Vi noterar hur inflationen och kostnadsökningarna har slagit extra hårt mot familjer med små marginaler. Hyresgästföreningen möter barnfamiljer som varje månad kämpar för att betala för tak över huvudet och undvika vräkning. Ansökningarna till Majblomman gäller mer basala behov hos barnen, som kläder och skor. Köerna till Röda korsets utdelning av matkassar växer. Trycket på Rädda Barnens kostnadsfria fritidsverksamheter ökar.
Vi efterlyser nu en bred, konkret politisk handlingskraft för även barn i familjer med låga inkomster ska få sina behov och rättigheter tillgodosedda.
Höj bostadsbidraget i takt med kostnadsökningarna.
Alla barn har rätt till ett tryggt boende. Bostadsbidraget ger barnfamiljer med låga inkomster ökade möjligheter till en skälig bostad. Bostadsbidraget har urholkats och behöver höjas i takt med kostnadsökningarna. Säkerställ även att de barnfamiljer som i dag får försörjningsstöd eller lever med löneutmätning får en höjning motsvarande tillägget och höjningen till bostadsbidraget.
Höj barnbidraget.
Barn ska inte behöva lida brist på mat och kläder i Sverige. Barnbidraget är ett effektivt och lättadministrerat verktyg som når alla, inklusive de mest utsatta barnfamiljerna. Då det inte höjts på fem år är det hög tid att göra det. Säkerställ även att de barnfamiljer som i dag får försörjningsstöd eller lever med löneutmätning får en motsvarande höjning.
Inför kostnadsfria fritidsaktiviteter och avgiftsfri kollektivtrafik.
Alla barn har rätt till en meningsfull fritid men kostnader står ofta i vägen. Regeringens initiativ till ett fritidskort är ett välkommet första steg. Utöver det behövs bland annat möjligheter att ta sig till aktiviteter – fri tillgång till kollektivtrafik för barn och unga är en lösning.
Erbjud skolfrukost.
Vi vet att barn som inte äter frukost får sämre studieresultat. Det bör därför vara obligatoriskt för alla skolor att erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar. Kommuner bör också redan nu planera för de barn som inte kommer kunna äta sig mätta under ett långt sommarlov utan skolmat.
1129 föräldrar till barn i åldern 0–17 år har fått frågor om sin ekonomi. Resultatet är analyserat utifrån svarandes egna uppgifter om inkomst och där situationen för familjer med lägre inkomster har undersökts.
Lägre inkomster definieras som sammanboende med gemensam inkomst på max 42 000 kr/månaden före skatt och för ensamstående på max 29 500 kr/månaden före skatt.
Rapporten grundar sig på en SIFO-undersökning, en undersökning som bekräftar civilsamhällets beskrivning: Ett tuffare ekonomiskt läge för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. 4 av 10 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala det grundläggande de senaste sex månaderna. 1 av 5 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har inte haft råd att äta sig mätt vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna. Läget för de mest utsatta familjerna ännu allvarligare än förra året.
Vi gjorde samma undersökning förra året och siffrorna är tydliga: Allt fler barn växer upp i ekonomisk otrygghet och vi är oroliga över de långsiktiga konsekvenser detta kommer få.
Vi i civilsamhället möter ofta skiften och förändringar i samhället först, och vi varnar för att vi allt oftare tvingas hjälpa med det mest grundläggande. Inte som ett komplement, utan som ett sista skyddsnät.
Av Marie Linder
förbundsordförande Hyresgästföreningen
Åse Henell
generalsekreterare Majblomman
Åsa Regnér
generalsekreterare Rädda Barnen
Anders Pedersen
tf generalsekreterare Svenska Röda Korset
Timrå 24/25: Uppgifterna kring Dahlén ✓ För dyr att behålla?
Klubbens besked på tisdagen: ”Vila i frid”
PANELEN: Så slutar kvartsfinalerna ✓ Detaljen som ändrats i kvalet
”För att säkra upp” • Tonårspojke gripen för mord
KANT UT: Stoppades från att komma in i landet ✓ Avslöjar kärleken till Sverige
Fattiga barn drabbas extra hårt av krisen
14
20
20.03.2024
Vi efterlyser nu en bred, konkret politisk handlingskraft för även barn i familjer med låga inkomster ska få sina behov och rättigheter tillgodosedda, skriver Marie Linder, Åse Henell, Åsa Regnér och Anders Pedersen.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. ”Maten vi numera har råd med är sämre, mindre näringsrik. Aldrig grönsaker eller frukt. Inga fritidsaktiviteter som kostar är aktuellt längre. Mitt mående som förälder påverkar barnen absolut.”
Citatet är hämtat ur vår nya rapport Barnfamiljers ekonomiska svårigheter. För andra året har vi ställt frågor till familjer om deras ekonomi, och hur den påverkar barnen. Resultatet pekar på att barnen i familjer med lägre inkomst har fått en svårare situation.
42 procent av ensamstående föräldrar och 28 procent av sammanboende föräldrar med lägre inkomst anger att de har behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter. Detta är en stor ökning jämfört med förra året då motsvarande siffra för ensamstående var 34 procent och för sammanboende 18 procent.
En stor andel (43 procent respektive 28 procent) är oroliga för att deras ekonomiska situation påverkar barnens behov och mående. En stor andel föräldrar med lägre inkomst är fortsatt oroliga för att deras ekonomiska situation påverkar barnens behov och mående. Om man tittar på alla föräldrar oavsett inkomst har oron minskat signifikant sedan förra året, från 15 procent till 7........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
