Miljöbrott leder sällan till att de ansvariga ställs till svars. Det måste få ett stopp.
Oavsett om det gäller Rysslands användning av ekocid som krigsföring eller grov miljöbrottslighet i Sverige krävs nu nya hårdare lagar, skriver Heléne Fritzon (S) och Margot Wallström (S).
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Tisdagen den 6 juni 2023 brast plötsligt Ukrainas största kraftverksdamm, Kachovka-dammen. Flera tusen hektar mark översvämmades, människor dog och tusentals drevs på flykt från sina hem. 150 ton giftiga ämnen, som bensin och bekämpningsmedel, men även landminor flödade ut i Svarta havet. Blickarna vändes snabbt mot Ryssland.
Ryssland har en lång tradition av att använda sig av den brända jordens taktik i krig som går ända tillbaka till Karl XII:s tid. Men Kreml nekar till brottet.
Människorättsorganisationer fortsätter dock att samla bevis och Ukraina förbereder sig för att ta Ryssland till Internationella brottmålsdomstolen i Haag för övergreppet.
Trots fruktansvärda konsekvenser har miljöbrott alltför länge åtnjutit stor straffrihet. Det är ett brott som får konsekvenser för människors liv och hälsa och som ofta har koppling till korruption och finansiering av organiserad brottslighet.
Brottsoffer har fått kämpa ensamma i motvind för att få upprättelse och kompensation. Det gäller även i de fall där miljöbrottet skett utan uppsåt. Det PFAS-förgiftade dricksvattnet i svenska Kallinge är ett tydligt exempel på hur både miljöskyddet och rättssystemet inte räckt till för de oskyldiga som drabbas.
Men i slutet av februari röstade Socialdemokraterna i Europaparlamentet för en skärpning av EU:s miljöbrottsdirektiv och det gick igenom. Alla svenska partier förutom Sverigedemokraterna stöttade förslaget. Det är ett historiskt beslut som skärper straffen för miljöbrott och ökar det gränsöverskridande samarbetet mot miljöbrott i Europa.
Det innebär också att storskalig miljöförstörelse med långvariga konsekvenser kommer att bli straffbara i EU med upp till tio års fängelse. Miljöbrott som påverkar människors hälsa och liv kommer att få särskilt höga straff, liksom miljöbrott som har kopplingar till korruption och organiserad brottslighet. Det rättsliga stödet och kompensationen till brottsoffren ska stärkas.
Detta är första gången som en lagtext på europeisk nivå erkänner storskalig miljöförstöring som ett brott i sig och ett stort steg mot att stoppa miljöbrott inom EU.
Men det saknas fortfarande internationell lagstiftning som lagför miljöbrott utanför EU. Rysslands användning av miljöförstörelse i kriget mot Ukraina är ett tydligt exempel på varför det behövs.
Därför tog vi Socialdemokrater också ställning för att ekocid ska lagföras av den Internationella Brottsdomstolen i Haag. Det är hög tid att vi ger domstolen de verktyg de behöver.
Vår natur är förutsättningen för våra liv, vår hälsa och vår livsmedelsförsörjning. Den ska ingen kunna förstöra utan att få bära konsekvenserna av sina brott.
Av Heléne Fritzon (S)
delegationsledare för Socialdemokraterna i Europaparlamentet
Margot Wallström (S)
tidigare utrikesminister och EU-kommissionär
Razzia avslöjade mannens extravaganta vanor • Märkeskläderna • Exklusiva klockorna
Lotteriförbud tas vidare av regeringen, erfar Expressen • S-ledarens samtal
Ukrainas drag – utvecklar AI-styrda drönare
”Dålig mat” • Förd till Sverige av norsk polis
Enkla livsstilsförändringarna som har effekt • Studie avslöjar ny riskfaktor
Frida Karlsson: ”Ett kvitto”
Putin måste straffas för sina miljöbrott i Ukraina
12
13
12.04.2024
Miljöbrott leder sällan till att de ansvariga ställs till svars. Det måste få ett stopp.
Oavsett om det gäller Rysslands användning av ekocid som krigsföring eller grov miljöbrottslighet i Sverige krävs nu nya hårdare lagar, skriver Heléne Fritzon (S) och Margot Wallström (S).
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Tisdagen den 6 juni 2023 brast plötsligt Ukrainas största kraftverksdamm, Kachovka-dammen. Flera tusen hektar mark översvämmades, människor dog och tusentals drevs på flykt från sina hem. 150 ton giftiga ämnen, som bensin och bekämpningsmedel, men även landminor flödade ut i Svarta havet. Blickarna vändes snabbt mot Ryssland.
Ryssland har en lång tradition av att använda sig av den brända jordens taktik i krig som går ända tillbaka till Karl XII:s tid. Men Kreml nekar till brottet.
Människorättsorganisationer fortsätter........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Andrew Mitrovica
Mort Laitner
Nikkei Editorial
Ali Fathollah-Nejad
Rami G Khouri
