Hur länge till kommer vanliga svenskar att ha råd att ha husdjur? De senaste årens skenande veterinärpriser gör att hund- och kattägande tyvärr blivit en klassfråga.

Ska endast bättre bemedlade personer kunna ta del av sällskapet, glädjen och de hälsofrämjande fördelarna som ett husdjur ger? skriver Britt-Marie Dornell, Kees de Jong och Eva Eriksson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Omkring vart tredje hushåll i Sverige har något slags husdjur, enligt en Novus-undersökning. För seniorer kan husdjur vara ett ovärderligt sällskap i vardagen, som ger fasta rutiner i tillvaron och någon att bry sig om samtidigt som djurägaren får villkorslös kärlek tillbaka.

Hälsomässigt är det redan känt att husdjur medför lägre stressnivåer, lägre blodtryck och, kanske främst för hundägare, även motion och sociala interaktioner med andra hundägare.

En tredjedel av alla registrerade hundägare hos Svenska Kennelklubben är i dagsläget 65 år och äldre. En studie från 2023 visar att seniora hund- och kattägares kognitiva egenskaper försämras långsammare än hos andra äldre. Det är givetvis en vinst både ur individens och samhällets synvinkel att äldre får vara friska, självständiga och ha ett gott liv så länge som möjligt.

Men sådana vinster för individer och samhälle riskerar att gå om intet om äldre inte har råd att ha djur. Kostnaderna för veterinärvård, särskilt lite mer avancerad veterinärvård eller akuta besök, har blivit skyhöga – även för ett försäkrat djur. Enligt SCB har prisnivån för alla varor och tjänster ökat med 22 procent mellan 2019 och 2023. För veterinärpriser är ökningen under samma period 51 procent.

Det finns flera skäl till att vi hamnat här. Marknaden domineras av två stora aktörer och det råder brist på veterinärer och djurskötare. Klinikerna har en fri men otydlig prissättning som gör att djurägarna i en redan mycket sårbar situation även förväntas förhandla pris samtidigt som djuret enligt lag ska ha vård snarast. Det finns även ett intresse hos bolagen bakom klinikerna att öka omsättningen och vinsten genom att erbjuda allt mer avancerad vård.

Enligt Djurskyddslagen ska djurägare se till att ett skadat eller sjukt djur snarast får nödvändig vård eller avlivas. Den djurägare som av kostnadsskäl inte har möjlighet att ta djuret till veterinär blir därmed en brottsling.

Det är inte ett orimligt krav att den lagstiftare som kräver att en djurägare ska ombesörja vård också ser till att det faktiskt är möjligt. För den hund vars ägare inte har råd återstår annars att bli avlivad eller lämnad till ett hundstall som förhoppningsvis kan ge den nödvändiga vården innan hunden omplaceras.

Vi menar att det ligger i statens intresse och skyldighet att veterinärpriserna är rimliga. Vi föreslår därför följande:

Prissättningen måste bli mer transparent. Staten bör ta ansvar för en lista med referenspriser, på samma sätt som inom tandvården. Med ett referenspris i bakhuvudet kan djurägaren bättre förhandla med kliniken, jämföra och bedöma om det är motiverat för kliniken att ha högre priser, till exempel för att kliniken håller dygnetruntöppet.

Vård av djur är belagd med moms om 25 procent, till skillnad från den skattefinansierade vården av människor som till största delen är momsbefriad. Momsbefrielse även för djursjukvård skulle ge en signifikant sänkning av vårdkostnaden.

Konsumenttjänstlagen bör gälla för behandling av levande djur, vilket inte är fallet i dag. Det skulle öka konsumentskyddet genom att bland annat ge djurägare möjlighet att pröva ärenden i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och bättre möjligheter att opponera mot oskäliga priser. Både Konkurrensverket och Konsumentverket har tidigare rekommenderat en sådan utvidgning av lagen.

Av Britt-Marie Dornell

ordförande, Svenska Kennelklubben

Kees de Jong

vd, Svenska Kennelklubben

Eva Eriksson

förbundsordförande SPF Seniorerna

Fällorna många fastnar i • Så kommer du vidare – och blir starkare

Julia Franzén och Bingo Rimér visar ny sida

SIGNERAT SANNY: Vem tar ansvar då?

50 år sedan ”Waterloo” • Lyxlivet • Prinsessa

Känslosamma meddelandet till fansen: ”Svindlande”

QOSHE - Ska bara rika personer ha råd att ha husdjur? - Debattörerna
menu_open
Columnists Actual . Favourites . Archive
We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

Ska bara rika personer ha råd att ha husdjur?

8 42
08.04.2024

Hur länge till kommer vanliga svenskar att ha råd att ha husdjur? De senaste årens skenande veterinärpriser gör att hund- och kattägande tyvärr blivit en klassfråga.

Ska endast bättre bemedlade personer kunna ta del av sällskapet, glädjen och de hälsofrämjande fördelarna som ett husdjur ger? skriver Britt-Marie Dornell, Kees de Jong och Eva Eriksson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Omkring vart tredje hushåll i Sverige har något slags husdjur, enligt en Novus-undersökning. För seniorer kan husdjur vara ett ovärderligt sällskap i vardagen, som ger fasta rutiner i tillvaron och någon att bry sig om samtidigt som djurägaren får villkorslös kärlek tillbaka.

Hälsomässigt är det redan känt att husdjur medför lägre stressnivåer, lägre blodtryck och, kanske främst för hundägare, även motion och sociala interaktioner med andra hundägare.

En tredjedel av alla registrerade hundägare hos Svenska Kennelklubben är i dagsläget 65 år och äldre. En studie från 2023 visar att seniora........

© Expressen


Get it on Google Play