Många har missuppfattat en av de vanligaste lärdomarna från pandemin.
Risken att dö med covid-19 ökade inte om man bodde i ett utsatt område, skriver Sofia Wixe och Charlotta Mellander.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Pandemin kastade strålkastarljuset mot socioekonomisk svaga områden, de som ofta benämns som socialt utsatta, marginaliserade eller segregerade.
Många lyfte att dödligheten i covid-19 var särskilt hög i dessa områden. Språkliga barriärer, lägre tillit till myndigheter men även trångboddhet och flergenerationsboende lyftes fram som möjliga orsaker till att dessa områden drabbades hårt.
På senare tid har även låg vaccinationstäckning framhävts som en förklaring.
Men var risken att dö med covid-19 beroende av vilken typ av område man bodde i?
Det enkla och snabba svaret är nej. I vår nyligen publicerade studie i Scientific Reports hittar vi inte någon effekt av marginaliseringsgraden av bostadsområdet – oavsett om vi baserar det på inkomst, utbildning eller etnicitet.
Med andra ord, individer i socioekonomiskt svagare områden hade inte en högre sannolikhet att dö med covid-19.
Hur kan det komma sig att våra resultat går emot den gängse bilden av dödligheten under pandemin?
Det finns flera orsaker till detta. Först och främst tar vi hänsyn till risken att dö överlag, det vill säga inte bara risken att dö med covid-19.
Vår studie visar nämligen att det finns en stark områdeseffekt på den övergripande sannolikheten att dö. Det betyder att de som bor i socialt utsatta bostadsområden löper en betydligt högre risk att dö i förtid, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, utbildning och familjesituation.
Sannolikheten att dö är signifikant högre för en person som bor i en av de socioekonomisk svagaste stadsdelarna i Sverige, jämfört med en liknande person (samma ålder, kön, etnisk bakgrund, familjesituation, utbildningsnivå, inkomst, typ av bostad, etc.) som bor i ett socioekonomiskt starkt område.
Det finns alltså ett så kallat selektionsproblem som kommer av att dödsfallen – oavsett orsak – inte är jämnt fördelade över områden. Det medför att det är lätt att felaktigt dra slutsatsen att socioekonomiskt svaga områden var särskilt utsatta under pandemin.
Vår studie visar även att det som kan tolkas som en områdeseffekt på Covid-19-dödsfall snarare är en effekt av etnisk bakgrund. Personer från Afrika och Asien hade en betydligt högre sannolikhet att dö med Covid-19 än de som är födda i Europa, oavsett vilken typ av område de bor i. Särskilt utsatta tycks personer från Östafrika vara. Vi kan dock inte genom statistiken förklara varför det är så.
Att detta kan misstolkas som en områdeseffekt beror helt enkelt på att personer med utomeuropeiskt ursprung är överrepresenterade i socioekonomiskt svaga områden. Inom forskningen kallas detta för spatial sorting.
Det betyder att olika grupper av befolkningen tenderar att bo i vissa typer av bostadsområden, med andra ord – boendesegregation.
Covid-19-pandemin har hjälpt till att belysa sårbarheten i utsatta områden, men den kanske viktigaste lärdomen av vår studie är att problematiken är mycket större än kopplad till pandemin specifikt. Den visar på behovet av ett systematiskt arbete för att förbättra hälsotillstånden i socioekonomiskt svaga områden, vilket dessutom kan öka motståndskraften vid nästa pandemi.
Av Sofia Wixe
universitetslektor i nationalekonomi – Internationella handelshögskolan i Jönköping
Charlotta Mellander
professor i nationalekonomi – Internationella handelshögskolan i Jönköping
✓ Betyg på 15 sorter ✓ Minst fett i godaste falukorven
Svarar nu efter svenska förslaget: ”Skrattretande”
Livet bland miljarderna på elitskolan i Kalifornien • Svenske Björn: ”Otrolig snuskigt”
Här dyker oväntade flaggan upp: ”Olycksfall”
”Ska vi lyda bankens råd?” • Birgitta Piper: Finns ett tredje alternativ
Kaffe för 59 kronor • Kanelbulle 74 kronor
Expressen är lätt att använda
Expressen uppfyller mina behov
Ditt svar hjälper oss förbättra nyhetsupplevelsen
Vi har missförstått varför vissa dog i pandemin
8
5
15.02.2024
Många har missuppfattat en av de vanligaste lärdomarna från pandemin.
Risken att dö med covid-19 ökade inte om man bodde i ett utsatt område, skriver Sofia Wixe och Charlotta Mellander.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Pandemin kastade strålkastarljuset mot socioekonomisk svaga områden, de som ofta benämns som socialt utsatta, marginaliserade eller segregerade.
Många lyfte att dödligheten i covid-19 var särskilt hög i dessa områden. Språkliga barriärer, lägre tillit till myndigheter men även trångboddhet och flergenerationsboende lyftes fram som möjliga orsaker till att dessa områden drabbades hårt.
På senare tid har även låg vaccinationstäckning framhävts som en förklaring.
Men var risken att dö med covid-19 beroende av vilken typ av område man bodde i?
Det enkla och snabba svaret är nej. I vår nyligen publicerade studie i Scientific Reports hittar vi inte någon effekt av marginaliseringsgraden av bostadsområdet – oavsett om vi........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Donald Low
Mort Laitner
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
