Politiken måste vara långsiktig för att möta de behov som finns i norra Sverige.
Det räcker inte att fokusera på bandklippning och spadtag under valår, skriver flera kommunal- och regionråd från norra Sverige.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Riksrevisionen konstaterade nyligen stora brister i den statliga, långsiktiga infrastrukturplaneringen. Den befintliga infrastrukturplanen är kraftigt underfinansierad och resurserna är intecknade långt efter planperiodens slut 2033. Varken Trafikverket eller regeringen har utrymme att prioritera om när nya behov, till exempel med anledning av näringslivets investeringar, dyker upp.
Vi i norra Sverige vet hur det brukar gå till. Infrastrukturplanerna, som avgör större investeringar Trafikverket ska göra kommande år, antas alltid under valår. Inför det ser man satsningar strösslas på mindre sträckor för att alla ska få något.
Vi förstår att det är en tacksam modell för ministrarnas pressekreterare som vill få ut många nyheter, men det är inte det bästa för Sverige som land.
Nationella politikers behov av att visa upp sig sker på bekostnad av de verkligt viktiga satsningar som behövs för att möjliggöra grön omställning, säkra kompetensförsörjning och skapa tillväxt utifrån de många nya jobb som växer fram, inte minst i norra Sverige.
Logiken i tidsplanerna för infrastrukturinvesteringar gör det mer intressant för politiker att ge lite till alla, i stället för att prioritera strategiskt viktiga satsningar som kostar mer. Trots att dessa skulle kunna generera fler jobb, snabbare klimatomställning och mer tillväxt.
Vi är trötta på detta kortsiktiga sätt att hantera stora, viktiga infrastrukturinvesteringar – och på den partipolitiska prestigen. Infrastrukturfrågorna är för viktiga för att användas som politiska slagträn – det handlar om investeringar som formar Sveriges förutsättningar för decennier och århundraden framåt.
Vi vill därför att man ska hantera infrastrukturinvesteringar på samma sätt som försvarsfrågor – skapa en gemensam, partiöverskridande beredning som kan skapa bred samsyn och förutsägbarhet, så att stora infrastrukturplaner inte tas som gisslan av politiska partier för kortsiktiga vinster.
Vi vill också att man ändrar tidsplanerna för infrastrukturplanen så att den inte kan användas som valfläsk, utan fokuseras till var vi kan få bäst effekt av investeringarna.
Näringsministern sa nyligen att hon vill se en nybyggaranda, där staten tar större ansvar för stora investeringar som vägar och järnvägar. Nu har ministern en chans att visa att hon menar allvar. Vi behöver planera infrastruktur på ett annat sätt, och lånefinansiering måste möjliggöras om man ska hålla den takt som krävs i infrastrukturinvesteringar för tillväxt i hela landet.
Frågan blir annars hur många jobb och etableringar som får gå förlorade, framför allt i norr, på grund av statens saktfärdighet och bristande investeringsvilja.
Dessa förslag skulle både säkerställa att skattepengarna går dit de kan göra mest nytta, och möjliggöra att tillväxten som nu skapas blir bestående. Sverige har inte råd att vänta.
Av Niklas Säwén (S)
kommunstyrelsens ordförande, Sundsvall
Glenn Nordlund (S)
regionstyrelsens ordförande, Västernorrland
Anna-Britta Åkerlind (C)
kommunstyrelsens ordförande, Örnsköldsvik
Carina Sammeli (S)
kommunstyrelsens ordförande, Luleå
Anders Öberg (S)
regionstyrelsens ordförande, Norrbotten
Hans Lindberg (S)
kommunstyrelsens ordförande, Umeå
Lorents Burman (S)
kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå
Peter Olofsson (S)
regionstyrelsens ordförande, Västerbotten
Niklas Daoson (S)
kommunstyrelsens ordförande, Östersund
Bengt Bergqvist (S)
regionstyrelsens ordförande, Jämtland-Härjedalen
VALERIE KYEYUNE BACKSTRÖM Duvan får mig att hata Södermalm
Chefsekonom Christina Nyman svarar på frågor
Högre än väntat • Experten: Påverkar inte Riksbanken
Gjorde slut • Hittat kärleken på nytt
Slår tillbaka efter hånen: ”Höll sitt ord”
Vi är trötta på valfläsk och bandklippning
10
0
19.02.2024
Politiken måste vara långsiktig för att möta de behov som finns i norra Sverige.
Det räcker inte att fokusera på bandklippning och spadtag under valår, skriver flera kommunal- och regionråd från norra Sverige.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Riksrevisionen konstaterade nyligen stora brister i den statliga, långsiktiga infrastrukturplaneringen. Den befintliga infrastrukturplanen är kraftigt underfinansierad och resurserna är intecknade långt efter planperiodens slut 2033. Varken Trafikverket eller regeringen har utrymme att prioritera om när nya behov, till exempel med anledning av näringslivets investeringar, dyker upp.
Vi i norra Sverige vet hur det brukar gå till. Infrastrukturplanerna, som avgör större investeringar Trafikverket ska göra kommande år, antas alltid under valår. Inför det ser man satsningar strösslas på mindre sträckor för att alla ska få något.
Vi förstår att det är en tacksam modell för ministrarnas pressekreterare som vill få ut många nyheter, men det är........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Donald Low
Mort Laitner
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
Michael Kwet
