När Sverige är med i Nato finns inget som hindrar oss från att skicka Gripenplan till Ukraina.
Ukraina behöver besked – kommer Sverige att skicka Gripen eller inte, skriver Jonas Gummesson.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Kriget i Ukraina har passerat tvåårsdagen av det ryska anfallet i februari 2022. Vid fronten går ukrainska styrkor på knäna i skyttegravskriget medan ryska trupper avancerar. Bristen på soldater och utrustning är skriande.
Ryssland har ställt om till krigsekonomi och ökat den militära kapaciteten på order av Kreml. För Ukraina går ekvationen inte ihop. I USA sitter det militära stödet fast i kongressen. Europa måste öka leveranserna av stridsvagnar, ammunition och mer avancerade vapensystem om Ukraina ska kunna hålla Vladimir Putin borta från Kiev.
I augusti förra året kom Volodomyr Zelenskyj på statsbesök till Sverige. Han möte kungen på Stenhammars gods och statsministern på Harpsund. Högst upp på önskelistan stod Jas Gripen-plan, men den ukrainske presidenten fick lämna Sverige tomhänt utan några löften.
Beskedet låg i linje med Kristersson-regeringens tidigare aviserade och avvisande hållning. Redan i maj meddelade försvarsminister Pål Jonson att det inte var aktuellt att bidra med svenskt stridsflyg: ”De som vi har, de har vi behov av för att skydda Sverige. Vi har inget överskott av Gripenplan.” (TT 23/5)
S-oppositionen uttryckte i det läget samma uppfattning och av samma skäl. Flygvapnet har redan utan att skänka Gripen till Ukraina knappt så det räcker för att upprätthålla en fungerande incidentberedskap.
På papperet finns det sex stridsflygdivisioner med 16 plan i varje, dvs totalt 96. I verkligheten är det färre och ett visst antal är alltid avställda på grund av underhåll och reparationer.
Leveranserna av den nya E-versionen av Gripen med totalt 60 plan har inte påbörjats. Det kommer att dröja till 2030 innan planen är operativa och kan ersätta den nuvarande C/D-versionen. Om 15–20 plan till Ukraina är ett minimum för att dra i gång projektet utgör det en stor del av den totala svenska Gripenkapaciteten.
Dagen efter besöket på Harpsund åkte Zelenskyj vidare till Nederländerna där premiärministern Mark Rutte lovade att avvara amerikanska F-16-plan. Även Norge, Danmark och Belgien kommer att bidra med F-16. Totalt rör det sig om ett 60-tal plan. I USA gav Vita huset klartecken efter att tidigare sagt blankt nej. För Ukraina var det ett genombrott. De första planen väntas under våren, oklart när.
I Sverige kallade Magdalena Andersson till pressträff med rubriken ”S vill att Sverige förbereder sig för att kunna stötta Ukraina med stridsflyget JAS Gripen”. Därmed var agendan satt. Regeringen hamnade under politiskt tryck och tvingades pröva frågan på nytt.
I början på oktober fick Försvarsmakten i uppdrag att utreda tillgången på Gripenplan. Svaret kom i november men är hemligstämplat. Vi vet inte om ÖB Michael Bydén tycker att det finns tillräckligt många Gripen i flygvapnet för att bistå den ukrainska militären.
Regeringens förbehåll för Gripenleveranser har varit att Sverige först måste vara med i Nato. Nu är det uppfyllt och den svenska flaggan är hissad utanför Natohögkvarteret i Bryssel. För Kristersson & co finns det inget annat alternativ än att komma till skott.
Den tidigare ukrainska presidenten Petro Porosjenko, besegrad av Zelenskyj 2019, har redan påmint om den svenska utfästelsen från i höstas om att se över möjligheterna. Han beskrev underläget i luftrummet som ”katastrofalt” och konstaterade att ”ryssarna dödar enkelt våra soldater”.
En moralisk dimension för regeringen är att Orban fick köpa fyra nya Gripenplan mot att släppa in Sverige i Nato vid Kristerssons besök i Budapest, plus att det tecknades ett heltäckande servicekontrakt till 2036 för landets totalt 18 plan. Ungern men inte Ukraina är kanske inget att stoltsera med politiskt.
Nu är regeringen Ukraina svaret skyldigt. Försvaret lämnade sitt underlag för fyra månader sedan. Sverige är Natomedlem. Det finns inget skäl att dra frågan i långbänk. Ukraina måste få besked om det blir Gripenplan i kriget mot den ryske angriparen eller inte.
Av Jonas Gummesson
journalist och författare, tidigare chef för Kalla fakta
Kaoset i Ettanfotboll: ”Tyckt att jag borde polisanmäla”
Hanna och Gustaf skulle bara riva en vägg • Unika detaljen
”Vet knappt vem jag är utan honom” • Psykologen: Förstår att du förlorat fotfästet
Skolans sorg efter tragedin på Kanarieöarna: ”Fokus på våra elever”
Brittiska familjens sorg: ”Hjärta av guld”
”Informationen kom inte från oss”
Ukraina behöver besked – Gripenplan eller inte?
31
5
14.03.2024
När Sverige är med i Nato finns inget som hindrar oss från att skicka Gripenplan till Ukraina.
Ukraina behöver besked – kommer Sverige att skicka Gripen eller inte, skriver Jonas Gummesson.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Kriget i Ukraina har passerat tvåårsdagen av det ryska anfallet i februari 2022. Vid fronten går ukrainska styrkor på knäna i skyttegravskriget medan ryska trupper avancerar. Bristen på soldater och utrustning är skriande.
Ryssland har ställt om till krigsekonomi och ökat den militära kapaciteten på order av Kreml. För Ukraina går ekvationen inte ihop. I USA sitter det militära stödet fast i kongressen. Europa måste öka leveranserna av stridsvagnar, ammunition och mer avancerade vapensystem om Ukraina ska kunna hålla Vladimir Putin borta från Kiev.
I augusti förra året kom Volodomyr Zelenskyj på statsbesök till Sverige. Han möte kungen på Stenhammars gods och statsministern på Harpsund. Högst upp på önskelistan stod Jas Gripen-plan, men den ukrainske presidenten fick lämna Sverige tomhänt utan några löften.
Beskedet låg i linje med Kristersson-regeringens........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
