Många polisanställda är särskilt exponerade för trakasserier, hot och våld.
Därför stärker vi nu skyddet för dem och låter polisen i vissa fall vara anonyma, skriver Gunnar Strömmer (M), Richard Jomshof (SD), Torsten Elofsson (KD) och Martin Melin (L).
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Förra året hade Sverige nio gånger fler dödsskjutningar än Norge, Danmark och Finland tillsammans. Och antalet sprängningar i fjol är det högsta som noterats i Sverige.
Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande. De gängkriminella vill injaga rädsla. De tystar vittnen. De hotar offentliga beslutsfattare och infiltrerar myndigheter och rättsväsende. De har ett väldigt stort våldskapital, och är till synes helt likgiltiga inför att oskyldiga drabbas.
Det här är en utveckling som vi aldrig kommer acceptera. Tvärtom är kampen mot den grova organiserade brottsligheten en av regeringens absolut viktigaste uppgifter. Utan en välfungerande och effektiv brottsbekämpning är detta dock inte möjligt. Hela rättsväsendet, och särskilt polisen, måste därför ha förmåga att möta hotet från den organiserade brottsligheten.
Anställda inom polisen har under många års tid vittnat om att de utsätts för våld, hot och trakasserier i sitt arbete, inte sällan från personer som kan kopplas till organiserad brottslighet. Genom det alltmer offensiva och intensiva arbete som polisen utför i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten har risken för våld och hot ökat. I dag verkar anställda inom polisen i ett hårdare samhällsklimat än någonsin tidigare.
Under hösten 2023 uppmärksammade Polismyndigheten regeringen på den ökade utsattheten för de polisanställda som arbetar i frontlinjen mot de kriminella nätverken.
Situationen är mycket allvarlig och i förlängningen riskerar den att påverka möjligheterna för myndigheten att fullgöra sitt uppdrag. Enligt Polismyndigheten går det inte att bortse från att det våldskapital som den organiserade brottsligheten besitter nu också påverkar polisanställdas agerande.
Vi kan aldrig acceptera att medarbetare i våra myndigheter utsätts för våld, hot eller trakasserier på grund av sina insatser mot de kriminella. Det får allvarliga konsekvenser för de personer som drabbas, men också för vårt samhälle i stort.
I januari överlämnades en utredning som föreslår mer generella åtgärder för att stärka skyddet för vissa särskilt utsatta offentliganställda. Denna är nu ute på remiss med sista svarsdag den 12 april. Men för att stärka skyddet för de polisanställda som i första hand arbetar mot individer i kriminella nätverk har regeringen redan i dag beslutat om en lagrådsremiss. Denna har föregåtts av en promemoria som tagits fram i snabbspår inom Regeringskansliet.
Förslagen innebär att anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra handlingar, och att sekretess ska gälla för uppgifter som kan avslöja identiteten på den anställde.
Naturligtvis kommer det även i framtiden finnas tillsyn över det brottsbekämpande arbetet.
Namnet bakom uppgiften ska antecknas och i varje fall där en annan uppgift än namn har använts ska Polismyndigheten kunna härleda uppgiften till den anställde. Det innebär att det i varje enskilt fall kommer att gå att identifiera vilken person som har vidtagit en åtgärd. Ordningen möter därför de högt ställda kraven på granskning och tillsyn som måste gälla i en rättsstat.
Samtidigt är det ofrånkomligt att detta också kommer medföra begränsningar i offentligheten av uppgifter om namn. Vi föreslår därför att regleringen ska tidsbegränsas till fem år, för att därefter kunna utvärderas. Eftersom det stärkta skyddet inte kan vänta föreslås att de nya bestämmelserna ska vara på plats redan den 30 april 2024.
Vi är mycket tacksamma för alla polisanställda som gör ett fantastiskt arbete i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Samtidigt måste vi som politiker göra vad vi kan för att öka er trygghet. Vi hoppas därför på en bred politisk uppslutning bakom dessa förslag, som inte bara kommer öka tryggheten för polisanställda i främsta ledet mot gängen utan även för hela vårt samhälle.
Av Gunnar Strömmer (M)
justitieminister
Richard Jomshof (SD)
ordförande i justitieutskottet
Torsten Elofsson (KD)
rättspolitisk talesperson
Martin Melin (L)
talesperson i polisfrågor
Det händer efter några dagar • En vecka • En månad • Ett år
Sögaard förnekar bekantskapen – åtalad för penningtvättsbrott
Tjänat mer på tre månader – än under hela karriären
Står åtalad i penningtvättshärva: ”Fake news”
Kunderna rasar mot höjda nätavgifterna: ”Inget vettigt svar” • Bolagens miljardvinster
Sambon Lucio Benvenuto har gått bort efter en tids sjukdom
Gängpoliser ska kunna vara anonyma i arbetet
10
12
22.02.2024
Många polisanställda är särskilt exponerade för trakasserier, hot och våld.
Därför stärker vi nu skyddet för dem och låter polisen i vissa fall vara anonyma, skriver Gunnar Strömmer (M), Richard Jomshof (SD), Torsten Elofsson (KD) och Martin Melin (L).
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Förra året hade Sverige nio gånger fler dödsskjutningar än Norge, Danmark och Finland tillsammans. Och antalet sprängningar i fjol är det högsta som noterats i Sverige.
Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande. De gängkriminella vill injaga rädsla. De tystar vittnen. De hotar offentliga beslutsfattare och infiltrerar myndigheter och rättsväsende. De har ett väldigt stort våldskapital, och är till synes helt likgiltiga inför att oskyldiga drabbas.
Det här är en utveckling som vi aldrig kommer acceptera. Tvärtom är kampen mot den grova organiserade brottsligheten en av regeringens absolut viktigaste uppgifter. Utan en välfungerande och effektiv brottsbekämpning är detta dock inte möjligt. Hela rättsväsendet, och särskilt polisen, måste därför ha förmåga att möta hotet från den organiserade brottsligheten.
Anställda inom polisen har under många års tid........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Donald Low
Mort Laitner
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
Michael Kwet
