De allra flesta i Sverige kommer aldrig märka att lagen om könstillhörighet ändras.

Men för ett antal personer i en ofta utsatt situation kan den nya lagen göra viktig skillnad, skriver Ulf Kristersson (M) tillsammans med flera ledande moderater.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det finns goda skäl att införa en mer modern och balanserad lagstiftning om könstillhörighet. Det handlar om anpassningar för att göra livet något enklare och motverka psykisk ohälsa för en grupp människor i en ofta utsatt situation.

Nuvarande könstillhörighetslag är från 1972. Sverige var då först i världen med en sådan lag. Den mer än 50 år gamla lagen tillåter redan transpersoner att ändra ”juridiskt kön” – det vill säga att i folkbokföringen med namn och personnummer kunna erkännas som man eller kvinna. Men den prövningen är i dag lika omfattande som processen inför underlivskirurgi.

Alla våra nordiska grannländer skiljer på det juridiska könet och medicinska ingrepp och har separat lagstiftning för detta. Deras erfarenheter pekar på att de farhågor som lyfts fram i den svenska debatten inte infriats. Med den nya könstillhörighetslagen som ligger på riksdagens bord blir Sverige sist i Norden att göra den här uppdelningen.

Vi moderater tog 2011 ställning för en uppdaterad lagstiftning om könstillhörighet. Alliansregeringen tillsatte 2014 en utredning som tog sikte på en modernisering.

När den rödgröna regeringen senare lade fram sitt förslag fick det hård kritik, på goda grunder. Åldersgränsen för att ändra den juridiska könstillhörigheten föreslogs bli 12 år. Det skulle inte ske någon medicinsk eller psykologisk prövning, utan en automatisk registrering hos Skatteverket. Socialdemokraterna och Miljöpartiet öppnade vidare upp för att underlivskirurgi i vissa fall skulle tillåtas för minderåriga.

Det var uteslutet för Moderaterna att stödja detta. Det förslag som nu ligger på riksdagens bord har omarbetats i grunden.

Moderaternas utgångspunkt har varit att åldersgränsen för att kunna ansöka om att ändra sin juridiska könstillhörighet, utan medicinska ingrepp, bör vara 18 år. Vi har dock varit öppna för en något lägre åldersgräns under vissa förutsättningar.

Lägre åldrar förekommer i flera länder. I Norge är det möjligt att ändra juridiskt kön redan från sex års ålder med målsmans tillstånd. På Island kan personer över 15 år ansöka själva, utan vårdnadshavares godkännande.

Den kompromiss som vi nu har lagt på riksdagens bord är 16 år för att ändra juridiskt kön och personnummer. Men det förenas med flera viktiga krav: Föräldrarna måste göra ansökan, att behov finns och är bestående måste intygas av läkare eller psykolog, och ansökan måste slutligen godkännas av Socialstyrelsen.

Det betyder att Sverige även med den nya lagstiftningen kommer att ha den mest försiktiga och restriktiva lagstiftningen i hela Norden. Det tycker vi är balanserat och ansvarsfullt.

En annan fråga har gällt risken för att systemet ska missbrukas av kriminella. Men genom att det nu, till skillnad från det ursprungliga förslaget, ska krävas läkarintyg och beslut av Socialstyrelsen för att byta personnummer, har den risken reducerats avsevärt. Denna kontroll ska bedrivas noggrant. En annan viktig sak är att eventuella uppgifter i polisens belastningsregister följer med individen, även vid byte av personnummer.

Reformen motiveras av respekt för en relativt liten men utsatt grupp människor, som i dag lider på grund av en stark upplevelse av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet. Det handlar om en komplex fråga, som motiverar en omsorg och ödmjukhet, som lätt försvinner i en polariserad och förenklad debatt.

Möjligheten att ändra juridiskt kön ska inte användas slentrianmässigt, utan finnas till för dem som verkligen behöver det. Givetvis ska lagstiftningen följas upp noggrant så att den fungerar som det är tänkt.

Den nya lagstiftningen har utretts och remitterats i flera omgångar under många år. Det är en styrka att sex av åtta riksdagspartier står bakom den nya lagstiftningen. Det skapar den långsiktighet som frågorna behöver.

De allra flesta i Sverige kommer aldrig märka att lagen ändras. Men för ett antal personer i en ofta utsatt situation kan den nya lagen göra viktig skillnad. Det borde alla kunna respektera.

Av Ulf Kristersson (M)

partiledare

Karin Enström (M)

partisekreterare

Elisabeth Svantesson (M)

1:e vice ordförande i partistyrelsen

Gunnar Strömmer (M)

ledamot i partistyrelsen

Camilla Waltersson Grönvall (M)

före detta gruppledare i socialutskottet

Johan Hultberg (M)

gruppledare i socialutskottet

LINDA SKUGGE: Soft girl-debatten gick mig helt förbi

”Han är expert på att dra in jurister” • Birgitta Piper svarar

Julia Franzén och Bingo Rimér visar ny sida

Utbildad i naturmedicin • Sitter i makens bolag • Inkomster

QOSHE - Det finns goda skäl för en modern könslag - Ulf Kristersson Och M-Ledningen
menu_open
Columnists Actual . Favourites . Archive
We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

Det finns goda skäl för en modern könslag

10 5
08.04.2024

De allra flesta i Sverige kommer aldrig märka att lagen om könstillhörighet ändras.

Men för ett antal personer i en ofta utsatt situation kan den nya lagen göra viktig skillnad, skriver Ulf Kristersson (M) tillsammans med flera ledande moderater.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det finns goda skäl att införa en mer modern och balanserad lagstiftning om könstillhörighet. Det handlar om anpassningar för att göra livet något enklare och motverka psykisk ohälsa för en grupp människor i en ofta utsatt situation.

Nuvarande könstillhörighetslag är från 1972. Sverige var då först i världen med en sådan lag. Den mer än 50 år gamla lagen tillåter redan transpersoner att ändra ”juridiskt kön” – det vill säga att i folkbokföringen med namn och personnummer kunna erkännas som man eller kvinna. Men den prövningen är i dag lika omfattande som processen inför underlivskirurgi.

Alla våra nordiska grannländer skiljer på det juridiska könet och medicinska ingrepp och har separat lagstiftning för detta. Deras erfarenheter pekar på att de farhågor som lyfts fram i den svenska debatten inte infriats. Med den nya könstillhörighetslagen som ligger på riksdagens bord blir Sverige sist i Norden........

© Expressen


Get it on Google Play