Skolverkets och Universitetskanslerämbetets påståenden om att friskolors elever presterar sämre på högskolan har fått stor uppmärksamhet.
Men stämmer verkligen den bilden? skriver Ulla Hamilton.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. En rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet (UKÄ) med namnet ”Till högskolan från gymnasieskolan” fick stor uppmärksamhet häromveckan för dess slutsats om att prestationen under högskolestudier skiljer sig beroende på om studenterna tidigare läst på en fristående eller kommunal gymnasieskola.
Rapporten hävdar alltså att prestationsgraden för friskolors elever under första läsåret på högskola är lägre, sett till hur många högskolepoäng som studenterna tar.
Skolverket publicerade redan 2018 en liknande rapport, ”Från gymnasieskolan till högskolan”, med samma slutsats.
Men kan man verkligen dra den slutsatsen?
Vi ville borra djupare i frågan och efterfrågade därför den data som legat till grund för rapporten hos UKÄ genom en begäran om utlämnande av offentlig handling. Efter en arbetsveckas utredning (trots lagens krav på skyndsamt hanterande) nekade myndigheten att lämna ut denna data.
I stället bjöd vi då in både Skolverkets och UKÄ:s rapportförfattare till ett seminarium där de, i ett samtal med forskare, skulle få redogöra för rapportens slutsatser. Också detta valde myndigheterna att avstå ifrån.
När rapportens slutsats fått ett så stort medialt genomslag i en redan infekterad debatt och myndigheterna ändå inte vill föra en dialog med dem som pekas ut i rapporten eller tillgängliggöra data för granskning uppstår ett demokratiproblem. Och man kan börja undra vad myndigheterna har att dölja.
Vårt seminarium gick av stapeln ändå – utan Skolverket och UKÄ. Det visade sig att kritiken från forskarhåll mot rapporten var förödande. Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan där han är direktör för Institutet för ekonomisk och företagshistorisk forskning, konstaterade att man med den metodik myndigheterna valt inte kan dra några slutsatser om vilka elever från vilken typ av skolhuvudman (fristående eller kommunal) som lyckats bäst på högskolan.
Även Frans Björnsson, vd på och grundare av den oberoende gymnasierankningstjänsten Ednia.se, instämde i kritiken.
Problemet är att Skolverket och UKÄ jämfört vitt skilda utbildningar inom ett och samma utbildningsområde. Man gör ingen skillnad på den som läst teknisk fysik på KTH eller den som pluggat medieteknik på Södertörn – båda ingår i utbildningsområdet teknik, men svårighetsgraden är knappast den samma för det.
Vi ser också i rapporten att myndigheterna själva konstaterar att elever från gymnasieskolans naturvetenskapliga program samt elever med utländsk bakgrund går till högskolestudier snabbare – och samtidigt presterar sämre. Beror detta på att de är mindre duktiga högskolestudenter eller mer ambitiösa och väljer svårare utbildningar?
Dessa frågor besvarar inte rapporten. Enligt Erik Lakomaa vid Handelshögskolan går det alltså heller inte att säga om friskolors elever klarar sig sämre vid högskolorna. Skolverket och UKÄ har helt enkelt inte jämfört lika med lika.
Ändå har såväl myndigheterna själva, som medier, opinionsbildare och politiker dragit stora växlar på rapporten. Att Skolverket och Universitetskanslerämbetet mot den bakgrunden inte ens vill diskutera rapportens slutsatser kan inte ses som annat än ett svaghetstecken och ett demokratiskt underbetyg.
Betygsinflation är ett problem och vi välkomnar att frågan nu utreds. Frågan förtjänar att tas på allvar. Därför beklagar jag att två av landets stora utbildningsmyndigheter presenterar en så undermåligt underbyggd rapport som denna. Den bidrar på intet sätt till att lösa problemet med betygsinflation.
Av Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund
Ger avsevärt lägre värden • Dietisten: ”Gör verkligen skillnad”
Frida Karlsson utsatt för bedragare: ”Ska polisanmäla”
Ligger nära ryska gränsen • ”Viktigare än någon annan stad”
Slutpriset • Flytten till Sverige med familjen
SIGNERAT SANNY: Vem tar ansvar då?
Julia Franzén och Bingo Rimér visar ny sida
Myndigheternas skolrapport får ett F
8
1
07.04.2024
Skolverkets och Universitetskanslerämbetets påståenden om att friskolors elever presterar sämre på högskolan har fått stor uppmärksamhet.
Men stämmer verkligen den bilden? skriver Ulla Hamilton.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. En rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet (UKÄ) med namnet ”Till högskolan från gymnasieskolan” fick stor uppmärksamhet häromveckan för dess slutsats om att prestationen under högskolestudier skiljer sig beroende på om studenterna tidigare läst på en fristående eller kommunal gymnasieskola.
Rapporten hävdar alltså att prestationsgraden för friskolors elever under första läsåret på högskola är lägre, sett till hur många högskolepoäng som studenterna tar.
Skolverket publicerade redan 2018 en liknande rapport, ”Från gymnasieskolan till högskolan”, med samma slutsats.
Men kan man verkligen dra den slutsatsen?
Vi ville borra djupare i frågan och efterfrågade därför den data som legat till grund för........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
