Israels krig i Gaza pågår och det civila lidandet är oerhört, och parallellt ska israelerna EM-kvala mot Island. I Sverige ingår det i försäsongen att fotbollen har möte med justitieministern om maskering och pyroteknik på läktarna. Och Vittsjö-spelarna ger en allt annat än smickrande bild av hur det är att möta Blåvitt.
Eller vi kan ta den svenska demokratistriden kring VAR. Där det är upprört från många olika håll och en hel del medlemmar anser att de inte blir lyssnade på. Parallellt upplever andra att föreningarna är i händerna på ett relativt fåtal. Inte ens Andrea Möllerbergs försäkran om att Fredrik Reinfeldt respekterar demokratin litar man på. Försök få ihop de strömningarna.
Under söndagen är det stormatch i Premier League. Häftigt! Liverpool-Manchester City väntar och kanske en match som kan ge en signal om City ska utmanas i ligan eller rycka i från. Och då får vi för en stund försöka bortse från de 115 anklagelsepunkterna som Premier League riktat mot City som ägs av några från Abu Dhabis styrande monarker. Eller?
Vem sa att det var lätt att hänga med i fotbollens värld? Ovan är naturligtvis separata händelser och i en del fall del av komplexa skeenden långt från fotbollen, men de tränger sig på. Dock ska det sägas att problemen till trots är fotbollen knappast impopulär. Varken Abu Dhabi-satsningar, bengaler eller hårda ord skrämmer bort publik eller TV-tittare, utan det är fullt drag på många ställen.
Utvecklingen kring fotbollen gör att det är svårare att hänga med och att ignorera vad som sker utanför linjerna. Oavsett vilken roll du har i eller kring fotbollen blir dess dragningskraft och följderna av det tuffare att ignorera. Ibland kan jag längta efter en tid när man såg på 90 minuter fotboll, tog del av reaktionerna i Sportnytt, Sydsvenskan och Expressen. Därefter var det nya tag mot nästa match.
Den gång jag fick en fotbollsdräkt tidigt 1970-tal och gladeligen hoppade in i den hade jag ingen aning om att jag dryga 20 år senare skulle börja läsa till journalist. Än mindre att jag skulle satsa på att bevaka sport och med tiden främst fotboll. Men något gjorde att jag i tidig ålder fastnade för fotbollen och det har aldrig släppt.
Det finns naturligtvis en dubbelhet i mitt sätt att se på fotboll. Dels som supporter när jag bara kan hänge mig åt spelet och känslorna de framkallar, dels som journalist när jag tittar på matcher, följer vad som sker och försöker bevaka det hela. Det finns en naturlig motsats i de bägge synsätten och det bör man ha med sig.
Under de knappa 30 år jag varit verksam som journalist har fotbollen förändrats enormt. Journalistiken har tvingats att följa med, eller åtminstone delar av den. Det har blivit svårare och svårare för de som bevakar fotbollen att bara hålla sig inom de kritade linjerna för det sker mycket utanför. För mycket?
När jag föreläste på en sportredaktion i Stockholm om det här skiftet häromåret och vilka krav det ställer på oss som bevakare fick jag en fråga. En reporter var undrande till om sportjournalister verkligen behövde ta in ekonomi, politik och annat med tanke på att de flesta som valt den här yrkesvägen gjort det av kärleken till sporten. Hen ville fokusera på spelet, matchen och resultatet.
Det finns naturligtvis en poäng i att många av oss journalister som fastnat för att bevaka olika områden likt sport, politik, näringsliv, utrikes, kriminalitet, film eller musik i grunden haft ett intresse. Ofta har det varit ett oerhört stort intresse, kanske till och med en hobby, och kopplat till nyfikenhet och kunskap har det varit en grogrund att börja bevaka området.
En del kanske skulle hävda att alla som brinner för något och sedan väljer att jobba med det är snett på det. Att man redan där tappar i objektivitet. Den risken finns säkert, men för egen del tror jag ett intresse är en grund för att verkligen kunna ta sig in ett område och försöka förstå det. Plus att man kan en del om området.
Jag är naturligtvis medveten om att delar av fotbollens olika aktörer ser med skepsis på journalister och traditionella medier. Inte sällan är man nöjd om man får backning, men missnöjda när artiklar och inslag går emot den egna uppfattningen. Där skiljer sig inte fotbollen från andra bevakningsområden, och inte heller journalistikens uppgifter.
Klart att vi som medier måste försöka ta in de andra delarna också. Det som sker vid sidan om spelet. Allt från sporttvätt till rasism eller oroligheter och kriminalitet. Även om inte fotbollen valt dem så är de en del av fotbollen och man måste följa upp hur konfederationer, förbund, ligor, klubbar och spelare hanterar de olika svårigheterna. Det är varken lätt för fotbollens parter eller för medierna, men det är en del av uppdraget.
Fotbollen har aldrig varit en oskyddad oas även om det kanske framstod så förr. Numera är alla väl medvetna om verkligheten där fotbollen blir en spelplan för allt från kapitalister och nationalstater till de som vill äga sin läktare och då måste man ta in även de delarna. Det går inte längre att ignorera förändringarna.
Kanske tappar en del sin kärlek till delar av fotbollen när skiftena sker i allt från styrelserum till VAR-rum och släpper vissa turneringar, ligor och lag. Fotbollens styrka och varför den är svår att ta kål är att kärleken till sporten fortfarande är starkare än alla förändringar. Förhoppningsvis släpper aldrig det, men osvuret är bäst.
För egen del är jag fast. Både som supporter och som journalist. Klart att jag svajar i min kärlek till lagen jag följer. Precis som det är tröttsamt med evighetslånga kamper som aldrig verkar ta slut eller maktfullkomliga pampar som styr för egen vinnings skull och där det inte ens går att ana ett ljus i tunneln. Ändå går det inte att ge upp.
Lundh: Numera är det omöjligt att enbart fokusera på bollen och spelarna
9
1
10.03.2024
Israels krig i Gaza pågår och det civila lidandet är oerhört, och parallellt ska israelerna EM-kvala mot Island. I Sverige ingår det i försäsongen att fotbollen har möte med justitieministern om maskering och pyroteknik på läktarna. Och Vittsjö-spelarna ger en allt annat än smickrande bild av hur det är att möta Blåvitt.
Eller vi kan ta den svenska demokratistriden kring VAR. Där det är upprört från många olika håll och en hel del medlemmar anser att de inte blir lyssnade på. Parallellt upplever andra att föreningarna är i händerna på ett relativt fåtal. Inte ens Andrea Möllerbergs försäkran om att Fredrik Reinfeldt respekterar demokratin litar man på. Försök få ihop de strömningarna.
Under söndagen är det stormatch i Premier League. Häftigt! Liverpool-Manchester City väntar och kanske en match som kan ge en signal om City ska utmanas i ligan eller rycka i från. Och då får vi för en stund försöka bortse från de 115 anklagelsepunkterna som Premier League riktat mot City som ägs av några från Abu Dhabis styrande monarker. Eller?
Vem sa att det var lätt att hänga med i fotbollens värld? Ovan är naturligtvis separata händelser och i en del fall del av komplexa skeenden långt från fotbollen, men de tränger sig på. Dock ska det sägas att problemen till trots är fotbollen knappast impopulär. Varken Abu Dhabi-satsningar, bengaler eller hårda ord skrämmer bort publik eller TV-tittare, utan det är fullt drag på........
© fotbollskanalen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
