Minns ni när rån med tydliga inslag av förnedring uppmärksammades för ett par år sedan? Rån och våldsbrott riktade mot unga fördubblades under början av 2020-talet. I regel var även gärningsmännen ungdomar.
Polisen reagerade på att våldet hade blivit grövre och inte sällan fanns ett sadistiskt element med i rånen. Inte bara berövades barn jackor, mobiltelefoner och värdesaker – de blev filmade och förnedrade på olika vis. I ett rån som uppmärksammades 2020 blev en 18-åring i Stockholm rånad och misshandlad och tvingades även klä av sig naken varefter rånarna urinerade på honom. Det hela spelades in och spreds på Snapchat. Rånarna var 16-åringar.
Vad driver barn att bete sig på det viset, undrade många.
Sveriges radios program Kaliber gjort ett reportage med en samling häpnadsväckande intervjuer. Många gånger hade offren för rånen hörts eller så hade vittnesmål återgivits i medierapporteringen. Men detta var, mig veterligen, första gången som förövarna, de som begick rånen hördes.
En kille som Kaliber pratade med berättade: "Man ser någon med fina värdesaker, en guldkedja, man tar dem åt sidan, slår dem lite på huvudet". På frågan "Vad kände du själv" svarade han "Ingenting" och fortsatte med orden "Jag skiter fullständigt i den personen". ”Man rånar någon som ser ut att ha det bättre, som enklare kan få tillbaka sakerna" berättade en annan av killarna i reportaget. Empatilösheten var uppenbar.
Uppdrag Gransknings reportage i veckan om telefonbedragare skildrar på fler än ett sätt samma mönster och att en upprepning av förnedringsrånen. Men i det här fallet handlar det om grova bedrägerier riktade mot äldre, en annan utsatt grupp.
På samma sätt som med Kalibers reportage gavs här en sällsynt inblick i hur de som inte har något emot att lura – och förnedra – andra människor resonerar. Materialet är tillgängligt då UG:s tipsare lyckades ta sig in i bedragarnas datorer och kunde därför spela in deras samtal, både med offren och sinsemellan.
Bedrägerierna var både enkla och utstuderade. De söker på ett vanligt svenskt namn, exempelvis ”Johan”, i en mindre kommun och avgränsar till personer över 60 års ålder. Personuppgifter som i Sverige är allmänt tillgängliga på nätet. Därefter skickar de ut massmeddelanden via sms där offret får veta att denne har beställt en produkt.
Mottagaren blir orolig att någon beställt i dennes namn och ringer upp numret i meddelandet, därefter luras de att föra över stora mängder pengar för att undvika bedrägerier. Enskilda pensionärer blir av med sina livs besparingar och bedragarna går iväg med miljonbelopp som de tvättar utomlands.
Jargongen och inställningen bland bedragarna visar på samma empatilöshet som bland de som rånade barn: ”Bror, de här gamlingarna är för hjärndöda”, säger en av bedragarna till sin ”kollega”. Vissa av offren är misstänksamma, men bedragarna är ihärdiga, försöker skapa förtroende ömsom skrämma och förvirra.
Vissa av offren för bedragarna uttrycker tydlig ångest och rädsla men det är inget som skakar bedragarna – tvärtom – de blir uppjagade och frustrerade. En av bedragarna säger ”Vilken jävla hora” när han precis lagt på luren. ”Bror, vi håller på att knulla Sverige. Vi knullar Sveriges mamma” säger en annan triumfatoriskt till en av sina kollegor när han lyckats lura ännu en pensionär. När en åttiotvåårig kvinna håller på att förlora 202 000 kr så ingriper UG:s tipsare och bryter samtalet mellan kvinnan och bedragaren. Den kriminelle uttrycker i frustration ”För i helvete... Walla, jag ska terra henne”.
Att bedragarna specifikt riktar sig in på äldre svenskar är uppenbart, det framgår tydligt. Att de misstänker att dessa har pengar sparade kan vara ett skäl. Men i många av fallen handlar det inte om några rika personer. Pensionären Eva som intervjuas av UG blev av med allt sitt sparkapital, 48 000 kronor. Ett annat skäl kan vara att bedragarna, som i UG:s fall samtliga tycks vara uppväxta i Sverige men ha utländsk bakgrund, har lättare att begå dessa brott mot personer som de uppfattar som etniska svenskar.
När det finns en tydlig ”in”- och ”ut”-grupp så blir det psykologiskt enklare att avhumanisera den andre. Eller med andra ord: När det finns ett väldigt tydligt ”vi” och ”dom” så är medlemmar av den senare gruppen enklare att sakna empati för. Den etniska dimensionen gör det lättare att bryta mot tabut att ge sig på "svaga grupper" i samhället.
Denna relation uppstår alltså inte bara mellan personer hörande till majoritets- och minoritetsbefolkningen. Den kan även uppstå mellan minoritetsgrupper. Den här gruppdynamiken, som kan kallas rasistisk, verkar spela en roll i såväl ungdomsrån som äldrebedrägerier, jämte faktumet att rånarna uppfattar etniska svenskar som mer välbärgade.
När Brottsförebyggande rådet (BRÅ) undersökte ungdomsrånen i en rapport från 2021 fann de att det fanns en tydlig trend sedan att 2015 att andelen unga med svensk bakgrund som utsatts för rån hade ökat. Den ökning som hade skett av ungdomsrån avsåg ”ungdomar med svensk bakgrund som har en relativt god socioekonomisk situation”. 66 procent av de misstänkta rånarna hade utländsk bakgrund, 77 procent av offren hade svensk.
Ett problem i det samtida Sverige är att många betraktar rasism som en "idé" snarare än gruppsykologi. Många tror också att rasism bara är något majoritetsbefolkningen kan ägna sig åt, när den lika väl kan utövas av en minoritetsgrupp mot majoritetsbefolkningen eller mot andra minoritetsgrupper. Vissa akademiker har trummat ut budskapet att rasismen ska förstås som en maktrelation mellan en på förhand bestämd förtryckare och en förtryckt – det vill säga mellan svenska rasister och invandrare.
Vad vi nu bevittnar är något annat. Sociala problem spelar förstås in liksom samhällsklass, men det går inte att komma ifrån att det också handlar om hur personer från minoriteter i Sverige betraktar etniska svenskar.
Naturligtvis är det långt ifrån alla i en etnisk grupp som visar prov på rasistiskt färgad empatilöshet, precis som långt i från alla svenskar i majoritetsbefolkningen gör det. Problemet är den allt för stora minoritet multikriminella, ofta unga, förövare som verkar ha släppt alla spärrar.
Det finns ett behov av tekniska lösningar för att öka skyddet mot bedrägerier. Men bortom det kvarstår problemet med att Sverige har blivit ett land i vilket det för vissa individer inte verkar naturligt att känna empati för medmänniskor i samma samhälle. Det löser vi inte med förbättrat skydd mot bedrägerier.
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
Den mångkulturella empatilösheten
7
22
24.03.2024
Minns ni när rån med tydliga inslag av förnedring uppmärksammades för ett par år sedan? Rån och våldsbrott riktade mot unga fördubblades under början av 2020-talet. I regel var även gärningsmännen ungdomar.
Polisen reagerade på att våldet hade blivit grövre och inte sällan fanns ett sadistiskt element med i rånen. Inte bara berövades barn jackor, mobiltelefoner och värdesaker – de blev filmade och förnedrade på olika vis. I ett rån som uppmärksammades 2020 blev en 18-åring i Stockholm rånad och misshandlad och tvingades även klä av sig naken varefter rånarna urinerade på honom. Det hela spelades in och spreds på Snapchat. Rånarna var 16-åringar.
Vad driver barn att bete sig på det viset, undrade många.
Sveriges radios program Kaliber gjort ett reportage med en samling häpnadsväckande intervjuer. Många gånger hade offren för rånen hörts eller så hade vittnesmål återgivits i medierapporteringen. Men detta var, mig veterligen, första gången som förövarna, de som begick rånen hördes.
En kille som Kaliber pratade med berättade: "Man ser någon med fina värdesaker, en guldkedja, man tar dem åt sidan, slår dem lite på huvudet". På frågan "Vad kände du själv" svarade han "Ingenting" och fortsatte med orden "Jag skiter fullständigt i den personen". ”Man rånar någon som ser ut att ha det bättre, som enklare kan få tillbaka sakerna" berättade en annan av killarna i reportaget. Empatilösheten var uppenbar.
Uppdrag Gransknings reportage i veckan om telefonbedragare skildrar på fler än ett sätt samma mönster och att en upprepning av förnedringsrånen. Men i det här fallet handlar det om grova bedrägerier riktade mot äldre, en annan utsatt grupp.........
© Göteborgs-Posten
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Andrew Mitrovica
Mort Laitner
Nikkei Editorial
Rami G Khouri
Ali Fathollah-Nejad
