Försvarsberedningen vill öka anslagen till försvaret till 2,61 procent av BNP till år 2030. Det är både för lite och för långsamt.

Det är ändå en ordentlig satsning som presenterades av Försvarsberedningen. Under presskonferensen på fredagen, ledd av beredningens ordförande Hans Wallmark (M), föreslås satsningar på sammanlagt 52,8 miljarder kronor fram till 2030. Pengarna ska bland annat gå till ett utökat luftvärn, fler värnpliktiga och ytterligare en brigad. Samtliga av riksdagens partier ställer sig bakom förslagen.

Att samtliga riksdagspartier ställer sig bakom Försvarsberedningens förslag är dock inte nödvändigtvis enbart en bra sak. Det garanterar förvisso en ny, mer ambitiös bottenplatta för svenskt försvar som sannolikt inte kommer att rivas upp även i fall av maktskifte efter nästa val. Sådana garantier blir allt viktigare att få på plats med tanke på det oroliga världsläget. Det är också en värdefull signal gentemot bland annat Ryssland och Kina att alla Sveriges riksdagspartier är villiga att stå tillsammans i krisfrågor.

Denna garanti kommer dock på bekostnad av att den alldeles nödvändiga utbyggnaden av försvaret saktar ned och blir mindre långtgående. Det hade i detta fall kanske varit bättre om regeringsunderlaget gick fram och landsatte större investeringar på egen hand. Det är trots allt ingen garanti att Sverige efter nästa val kommer att ledas av en regering med samma prioriteringar som denna.

Under presskonferensen tog både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillfället i akt att uttrycka sin skepsis inför finansieringen. Socialdemokraterna vill införa en ny beredskapsskatt, och Vänsterpartiet betonar noga att välfärden inte får glömmas bort. Vänsterpartiet fann det dessutom angeläget att notera att man fortfarande motsätter sig det svenska Nato-medlemskapet, trots att Nato numera är en viktig beståndsdel i svensk försvarsstrategi. Det inger inte ett förtroendeingivande intryck av partiets försvarsambitioner framöver.

Det är dyrt att bygga tillbaka den militära kapacitet som regeringar av alla färger låtit förtvina, och det måste få kosta. Inte minst den tekniska utvecklingen medför stora investeringskostnader. Dessutom behöver existerande materiel rustas upp och man behöver ersätta det som skickats i stödpaket till Ukraina. Så även om det är en ordentlig satsning som föreslås kommer det sannolikt visa sig att mer fortfarande måste till. Omkring 40 procent av Rysslands statsbudget år 2024 läggs på försvar och säkerhet, för att sätta den svenska långsiktiga satsningen i proportion.

Med det sagt finns det fortfarande skäl för Hans Wallmark (M) att vara glad över fredagens besked. När satsningarna är på plats kommer Sverige att tillhöra Natoländernas övre skikt, och det är ingen liten sak. Men ännu mer kommer antagligen snart att behöva skjutas till, så han bör därför vara stolt men inte nöjd.

QOSHE - Sveriges försvar måste få kosta pengar - Alex Vårstrand
menu_open
Columnists Actual . Favourites . Archive
We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

Sveriges försvar måste få kosta pengar

23 6
26.04.2024

Försvarsberedningen vill öka anslagen till försvaret till 2,61 procent av BNP till år 2030. Det är både för lite och för långsamt.

Det är ändå en ordentlig satsning som presenterades av Försvarsberedningen. Under presskonferensen på fredagen, ledd av beredningens ordförande Hans Wallmark (M), föreslås satsningar på sammanlagt 52,8 miljarder kronor fram till 2030. Pengarna ska bland annat gå till ett utökat luftvärn, fler värnpliktiga och ytterligare en brigad. Samtliga av riksdagens partier ställer sig bakom förslagen.

Att samtliga riksdagspartier ställer sig bakom Försvarsberedningens förslag är dock inte nödvändigtvis enbart en bra sak. Det garanterar förvisso en ny, mer ambitiös bottenplatta för........

© Göteborgs-Posten


Get it on Google Play