Icke-vinstdrivande äldreboenden i privat regi ger bäst vård enligt en ny studie från Göteborgs universitet (GP 1/4). Det är knappast ett förvånande resultat. Detsamma gäller på skolans område, där de stiftelsedrivna skolorna ofta ligger i topp.
Fördelarna med den här driftsformen är ofta att det finns ett starkt engagemang hos lärare och rektorer eller hos vårdpersonalen, inte sällan bidrar en speciell profil eller inriktning till det. Några av de stiftelsedrivna boendena har dessutom en lång tradition att luta sig emot. Man slipper både delar av den kommunala byråkratin och de privata storkoncernernas vinst- och expansionsjakt.
Man kan säga att det är en driftsform som bygger på mer tillit och mindre kontroll. Baksidan av det är förstås att man blir mer beroende av en omdömesgill ledning och personal som inte missbrukar förtroendet.
På det stora hela talar mycket för att politiken borde gynna den här driftsformen. Småskaliga organisationer har givna fördelar när det kommer till människorelaterade verksamheter som vård och utbildning. I flera andra europeiska länder är den ideella driftsformen ett betydligt vanligare inslag i välfärden – men så har de inte heller slagit sönder sina tidigare strukturer som vi gjort i Sverige för att ersätta dem med stordrift.
Äldrevården har länge behandlats styvmoderligt – inte sällan som en kommunal budgetregulator. Även om löneutvecklingen varit hyfsad är yrket fortfarande lågbetalt jämfört med många andra yrken. De anställda kan i praktiken inte gå ut i strejk av hänsyn till klienterna. Ett större problem är arbetsförhållandena, vilket även påtalades av Coronakommissionen.
Stress, underbemanning, dåliga arbetstider, språkförbistring, ökat pappersarbete, brist på vikarier och lågt inflytande över arbetsrutiner har blivit notoriska problem. Coronakrisen innebar inte heller några nysatsningar på området. Sammantaget har det gjort det svårt att rekrytera och behålla personal – vilket gör att de som blir kvar måste dra ett ännu tyngre lass. Och personalbristen väntas bara öka.
De här problemen återfinns både i den kommunala och den privata vinstdrivna sektorn. Vinstfrågan är omdiskuterad, men ofta av fel skäl. Vinstdrivna privata aktörer riskerar främst att bli ett problem för den kommunala ekonomin när man har fri etableringsrätt – som på friskoleområdet eller när Lagen om valfrihetssystem (LOV) tillämpas i vården. Detta eftersom man riskerar både överkapacitet och att få in mindre seriösa aktörer. I andra fall kan dock företagen vara ett bra komplement till den kommunala verksamheten förutsatt att tjänsterna upphandlas på rätt sätt.
Det är mer som förenar än som skiljer storföretagen och kommunerna i dag. De delar båda ett industriellt tänkande som passar särskilt illa för klientverksamhet. Den som ska vårda äldre eller lära barn läsa och skriva måste ha ett mått av frihet. Klienternas behov ser olika ut och kan variera mellan olika tillfällen. God omvårdnad går helt enkelt inte ihop med minutscheman och digital övervakning av personalen – vilket tyvärr inte är ovanligt.
Stor personalomsättning eller att en äldre, hjälplös människa kan möta ett dussin olika sköterskor på en dag är inte heller bra förutsättningar för att bygga förtroendefulla och meningsfulla relationer.
I kontrast är ofta småskaligheten guldet i den ideella sektorn. Det är så nära en familjeliknande miljö man kan komma. Tillåts utvecklingen mot en allt mer ansiktslös och förment högeffektiv äldreomsorg att fortsätta är det också troligt att släktingar och familj – mer eller mindre frivilligt – kommer välja ta ett större ansvar för sina äldre. Då är ett större inslag av ideellt drivna boenden ett bättre alternativ för den som vill slå vakt om den svenska modellen med jämlik och subventionerad äldreomsorg men samtidigt göra den mer mänsklig.
Äldrevården mår inte bra av stordrift
30
13
05.04.2024
Icke-vinstdrivande äldreboenden i privat regi ger bäst vård enligt en ny studie från Göteborgs universitet (GP 1/4). Det är knappast ett förvånande resultat. Detsamma gäller på skolans område, där de stiftelsedrivna skolorna ofta ligger i topp.
Fördelarna med den här driftsformen är ofta att det finns ett starkt engagemang hos lärare och rektorer eller hos vårdpersonalen, inte sällan bidrar en speciell profil eller inriktning till det. Några av de stiftelsedrivna boendena har dessutom en lång tradition att luta sig emot. Man slipper både delar av den kommunala byråkratin och de privata storkoncernernas vinst- och expansionsjakt.
Man kan säga att det är en driftsform som bygger på mer tillit och mindre kontroll. Baksidan av det är förstås att man blir mer beroende av en omdömesgill ledning och personal som inte missbrukar förtroendet.
På det stora hela talar mycket för att politiken borde gynna den här driftsformen. Småskaliga........
© Göteborgs-Posten
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
Michael Kwet
