Dagens Nyheter har i en serie reportage kunnat visa att den organiserade brottsligheten har informatörer inom svensk polis som läcker mycket känslig information. Det kan röra sig om spaningsuppslag, privat information om enskilda poliser och uppgifter om kriminella rivaler (DN 28/4, 29,4).Tidningens grävande reportrar har hittat ett flertal fall där kvinnliga polisanställda haft eller inlett någon slags relation till kriminella och läckt hemlig information. Totalt har över 500 misstänkta läckor anmälts till polisens ansvarsnämnd sedan 2018.
Att kriminella kan infiltrera polisen är förstås mycket allvarligt. I ett av fallen DN tar upp mördades två personer kort efter att en av infiltratörerna på insidan olagligen slagit i polisens dataregister och lämnat ut uppgifter om dem. I andra fall har grovt kriminella kunna undgå polisens spaningsarbete.
DN listar fall där poliser ingått romantiska relationer med kriminella, i något fall har till och med kriminella medvetet inlett relationer med kvinnliga poliser för att få ut uppgifter. Men även släktskap och pengar kan vara orsak till läckorna.
Infiltration har tidigare uppmärksammats i relation till den kommunala förvaltningen, exempelvis i Södertälje och Göteborg. Men infiltration av Polisen är förstås extra allvarligt. De utgör fronten i kampen mot kriminaliteten. Om poliser inte kan lita på sina kolleger försvåras arbetet avsevärt. Utredaren Martin Valfridsson menar till och med att fenomenet är ett hot mot demokratin – och det har ökat i omfattning.
Det har länge funnits en vilja att bredda rekryteringen till Polisen. Motiven till det har varit goda. Men det har även inneburit nya sårbarheter som ansetts känsliga att tala om. Relationer mellan manliga kriminella och kvinnliga poliser är en sådan. Släktskap eller gemensam uppväxt i samma lokalområde med personer ur den organiserade brottsligheten är en annan riskfaktor.
Enskilda korrupta poliser har alltid funnits. Men idag ser den organiserade brottsligheten annorlunda ut och har betydligt större påtryckningspotential, genom släktnätverk eller starkt inflytande över vissa lokalsamhällen. Det säger dessutom sig självt att den polis som av någon anledning läcker hemlig information till kriminella därefter mycket lätt hamnar i en utpressningssituation. Den läckta informationen kan även användas för att utpressa andra poliser. Går det inte att lita på kolleger förstörs en grundbult i det polisiära arbetet. Kåranda är ett ord som fått dålig klang, men en organisation som Polisen fungerar inte utan ett visst mått av lojalitet.
Vi vill gärna tro att den svenska byråkratin och staten är överlägsen i relation till kriminella nätverk. Men detta gäller bara så länge byråkratin befolkas av människor som är lojala med byråkratiska normer om oväld, opartiskhet och det gemensamma bästa. Om korruption och andra lojaliteter får breda ut sig vittrar staten sönder inifrån. Det är snarast normalläget i stora delar av världen. I ett sådant läge är det närmast omöjligt att vinna mot de kriminella. Det blir i stället deras logik som vinner mark. Ju starkare parallellsamhällen desto sämre odds för att ordningen återställs.
Kampen mot infiltration av svenska staten måste därför ges full prioritet, innan problemet växt till sig ytterligare. Den kampen måste också få gå före andra hänsyn. Att blunda för sådana här tendenser gynnar bara en grupp – den organiserade brottsligheten.
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
visit website
