Lena Anderssons senaste bok ”Studie i mänskligt beteende” inleds och slutar med snarlika historier. Kvinnorna Caroline och Karolina är båda uppvuxna med en ensamstående mor. De gifter sig med en afghansk man, får tre barn med honom och finner en dag att han är otrogen. I båda fallen nås de av nyheten via ett kärleksbrev.

Caroline mördar genast sin make genom att slå en stekpanna i hans huvud. Karolina ber honom att gå, eftersom barnen ska växa upp med det som är vackert och rätt. Det blir förstås enkelt för läsaren att välja väg. Fast i verkligheten är det inte lika lätt.

I ett kort förord liknar Lena Andersson berättelserna vid en samling moraliteter. Medan jag läser funderar jag just på moralens roll i skönlitteraturen. Litteraturen bör väl, som man gärna säger i dag, vara fri?

Tankarna blir betydelselösa när de saknar bäring i det egna livet

Lyra Ekström Lindbäcks roman ”Moral” från i fjol undersöker den frågan via den unga kvinnan Anna. Hon doktorerar i moralfilosofi i........

© Göteborgs-Posten