Svenska judar har blivit vana vid att antisemitismen tilltar så fort konflikten mellan israeler och palestinier blossar upp. Men den senaste månaden har Sveriges judar upplevt ett judehat så intensivt att det saknar motstycke den här sidan millennieskiftet. Sveriges judiska församlingar avråder medlemmar från att visa sin judiska identitet öppet, och från att befinna sig i närheten av propalestinska manifestationer.
Enligt Polisens nationella operativa avdelning (Noa) har hatbrottsanmälningarna ökat med 50 procent. ”Det är både hatbrott där man uttrycker hets mot folkgrupp och en ökning av skadegörelse, men det mest anmärkningsvärda är att man nu börjar rikta in sig mot personer och söker upp dem där de bor”, säger Per Engström på Noa (DN 7/11). Exempelvis hittades en bombattrapp utanför hemmet hos en judisk familj i Malmö.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stoppa antisemitismen. Den satsar pengar på stärkt säkerhet vid judiska institutioner, fler hågkomstresor till koncentrationsläger och andra utbildningssatsningar. Dessa satsningar är sannolikt riktade till invandrarungdomar med bakgrund i Mellanöstern. Även om inte alla av dem är antisemiter har tillräckligt många tagit del av antisemitisk propaganda under uppväxten, såväl genom sociala medier som deras föräldrar. Den vuxna generationen kanske inte går att förändra, men förhoppningen är att man åtminstone ska kunna nå barnen.
Huruvida det går att utbilda bort judehat är en öppen fråga. Det finns gott om intellektuella, både i dag och historiskt, som bevisar att det inte finns någon motsättning mellan antisemitism och akademiska meriter. Men om regeringens utbildningsinsatser skulle lyckas kommer det sannolikt att ta tid innan effektens syns. Det rör sig om år, decennier eller till och med generationer innan fördomarna mot judar är borta.
I väntan på en värderingsförskjutning får Sveriges judar försöka klara sig bäst de kan. Judar kan förvisso räkna med ett ökat skydd när de befinner sig vid judiska institutioner. Men vad ska de göra resten av tiden – när de går runt i sina dagliga liv? Det går knappast att begära poliseskort dygnet runt.
Vuxna kan själva välja var de arbetar, var de rör sig och vilka de umgås med. Men judiska skolbarn har inte den lyxen. Det är också de som är mest utsatta. I skolan går det inte att fly från problemen som vuxenvärlden har skapat.
Många lärare vet dessutom inte hur de ska hantera antisemitism bland barn, och blir obekväma av att behöva konfrontera en upprörd elev. Att tala med elevens föräldrar kan mycket väl leda till antingen axelryckningar eller ilska, eftersom barnet sannolikt bara upprepar föräldrarnas åsikter. Om det är tillräckligt många barn som uttrycker antisemitiska attityder blir det dessutom socialt accepterat och därmed norm. Då är priset för att hata judar närmast noll. Och det är problemet i alltför många invandrartäta områden i Sverige, oavsett om det finns judar där eller inte.
Lösningen, för såväl judiska barn som vuxna, blir att bosätta sig i och röra sig i stadsdelar där problemen inte riskerar att uppstå överhuvudtaget. Där man inte behöver stoppa in Davidsstjärnan innanför tröjan, dölja kippan under en keps eller oroa sig för att ens judiska namn kommer att skapa problem bland grannarna.
Det blir en sorts självvald segregering för att slippa leva med konstant oro och rädsla. Det går givetvis inte i alla städer, exempelvis inte i Malmö. I svenska småstäder, där det har skett en stor invandring från Mellanöstern, kan det vara än svårare. Det finns förvisso antisemitism bland etniska svenskar också – men den är både betydligt ovanligare och sällan lika oförblommerad och hotfull.
Det bästa vore såklart om alla kunde leva tillsammans. Men det är inte så som Sverige ser ut i dag. I stället tvingas svenska judar anpassa sig efter den rådande verkligheten, och leva med konsekvenserna av en misslyckad migrationspolitik.
Naomi Abramowicz: Svenska judar kan få vänta förgäves på tolerans
7
14
17.11.2023
Svenska judar har blivit vana vid att antisemitismen tilltar så fort konflikten mellan israeler och palestinier blossar upp. Men den senaste månaden har Sveriges judar upplevt ett judehat så intensivt att det saknar motstycke den här sidan millennieskiftet. Sveriges judiska församlingar avråder medlemmar från att visa sin judiska identitet öppet, och från att befinna sig i närheten av propalestinska manifestationer.
Enligt Polisens nationella operativa avdelning (Noa) har hatbrottsanmälningarna ökat med 50 procent. ”Det är både hatbrott där man uttrycker hets mot folkgrupp och en ökning av skadegörelse, men det mest anmärkningsvärda är att man nu börjar rikta in sig mot personer och söker upp dem där de bor”, säger Per Engström på Noa (DN 7/11). Exempelvis hittades en bombattrapp utanför hemmet hos en judisk familj i Malmö.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stoppa antisemitismen. Den satsar pengar på stärkt säkerhet vid judiska........
© Göteborgs-Posten
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Andrew Mitrovica
Mort Laitner
Nikkei Editorial
Rami G Khouri
Ali Fathollah-Nejad
