Ledarsidans kolumnist Henrik Jönsson, som också är framgångsrik youtuber, ägnar sig åt ”hatpropaganda” mot Socialdemokraterna. Det hävdade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson i en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter förra veckan (15/2).
Andersson väckte frågan om vem som finansierar Jönssons Youtube-kanal och lät påskina att det kan röra sig om en sponsrad påverkansoperation mot Socialdemokraterna.
Om det inte hade varit så olämpligt hade det varit skrattretande. Men tilltaget fick inte önskad effekt. Andersson hade sannolikt hoppats på att det skulle leda till en debatt om huruvida en betydande andel av den borgerliga S-kritiken på nätet är betald av främmande makt. I stället blev det en debatt om vad en statsministerkandidat kan säga om en enskild debattör utan att ha något som helst på fötterna.
Men Socialdemokraterna är inte det enda partiet som har påstått att motståndarna ägnar sig åt hatretorik eller att det förekommer nätkampanjer mot dem. Centerpartiet gjorde samma sak för några år sedan, när Annie Lööf var partiledare.
Många borgerliga väljare, inte minst moderater, var besvikna på att Centerpartiet hellre ville samarbeta med Socialdemokraterna än den forna Alliansen. Det resulterade i allehanda satir på nätet, med udden riktad mot Lööf och Centerpartiet. I stället för att bemöta kritikerna i sak valde såväl centerpolitiker som C-märkta opinionsbildare att avfärda det som ”centerhat” (SVT 21/10 2018).
Miljöpartiet har använt sig av samma knep. Förra året hävdade MP:s partisekreterare Katrin Wissing att ett ”starkt drev” från högerpartierna har gett ”vatten på hatsvansens kvarn” (Aftonbladet 10/11 2023).
Visst får Miljöpartiet gott om kritik i kommentarsfält och på sociala medier. Det går inte heller att utesluta att det finns betalda nättroll inriktade på att kritisera partiet. Men det krävs faktiskt inte ett drev orkestrerat från ovan för att människor ska vara förbannade på Miljöpartiet eller deras politiska förslag. Det råkar nämligen vara Sveriges näst minst omtyckta parti, enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Det betyder inte att man ska fnysa åt politikers utsatthet eller risken med påverkanskampanjer. Fenomenen är allvarliga och kan utgöra hot mot demokratin. Allt för många politiskt aktiva drabbas av hot och trakasserier, vilket kan leda till att de lämnar sina förtroendeuppdrag. Och det krävs inte många varv på X, tidigare Twitter, för att inse att det finns gott om konton i sociala medier vars enda syfte att splittra och skapa polarisering.
Problemet uppstår när partierna använder anklagelser om politikerhat och påverkanskampanjer som ett slagträ i debatten. Antingen för att avfärda meningsmotståndare som irrelevanta eller för att undvika att svara på tuff kritik. Dels riskerar det att leda till att en ännu tråkigare politisk debatt om satir eller fyndiga formuleringar klassas som ”hat”. Dels riskerar det att kortsluta det offentliga samtalet, om landets politiska elit kan misstänkliggöra enskilda debattörer hursomhelst. Fråga bara Henrik Jönsson.
Partier måste sluta kalla kritik för hatretorik
8
0
21.02.2024
Ledarsidans kolumnist Henrik Jönsson, som också är framgångsrik youtuber, ägnar sig åt ”hatpropaganda” mot Socialdemokraterna. Det hävdade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson i en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter förra veckan (15/2).
Andersson väckte frågan om vem som finansierar Jönssons Youtube-kanal och lät påskina att det kan röra sig om en sponsrad påverkansoperation mot Socialdemokraterna.
Om det inte hade varit så olämpligt hade det varit skrattretande. Men tilltaget fick inte önskad effekt. Andersson hade sannolikt hoppats på att det skulle leda till en debatt om huruvida en betydande andel av den borgerliga S-kritiken på nätet är betald av främmande makt. I stället blev det en debatt om vad en statsministerkandidat kan........
© Göteborgs-Posten
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Andrew Mitrovica
Mort Laitner
Rami G Khouri
Nikkei Editorial
Ali Fathollah-Nejad
