Vet du hur mycket din arbetsgivare betalar i sociala avgifter i samband med din lön? Om svaret är nej, så är du inte ensam.

Därför har regeringen gett en utredare i uppdrag att se över om det går att göra det obligatoriskt för myndigheter under regeringen att redovisa inbetalda socialavgifter på lönespecifikationen. Syftet är att göra det svenska skattesystemet mer pedagogiskt för löntagaren, och inte minst synliggöra de dolda skatterna som få känner till.

Det är bara propaganda från regeringen, menar Arbetets ledarskribent Karina Cubilla (Arbetet 23/2). ”Men är påståendet om att svenskar inte vet om att de betalar relativt hög skatt verkligen sant? Det låter snarare som något man säger om man vill sänka skatten.”

Precis som Cubilla skriver kan få svenskar ha missat att de betalar hög skatt. Det räcker med att jämföra vad man har förhandlat fram för bruttolön och de slantar som faktiskt trillar in på bankkontot i slutet av varje månad.

Men många vet inte om att de betalar ännu mer än vad de faktiskt tror. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att knappt hälften av de tillfrågade vet hur hög arbetsgivaravgiften är – 31, 42 procent av bruttolönen för de allra flesta arbetstagare (Tidningen Näringslivet 4/4 2023).

Om man frågade vad som ingår i arbetsgivaravgiften skulle det sannolikt röra sig om ännu färre. Få har koll på att den största enskilda posten utgörs av den allmänna löneavgiften. Till skillnad från arbetsgivaravgiftens övriga beståndsdelar har den ingen koppling till socialförsäkringsförmåner, som ålderspensionen, föräldraförsäkringen eller sjukförsäkringen. Den är enbart en ren skatt på arbete. Skatten på arbete är alltså ännu högre än vad man kan tro vid en första anblick.

Skatt som skatt. Vad spelar det för roll om den syns eller inte? Problemet är att när den allmänna löneavgiften bakas in i arbetsgivaravgiften kan förslagna politiker höja den, och därmed höja skatten på arbete, utan att väljarna märker någonting. Fiffigt är bara förnamnet.

När den infördes för 30 år sedan låg den bara på 1,5 procent av lönen, i dag handlar det om 11,62 procent. Den har använts av såväl röda som blå politiker för att kunna finansiera olika reformer på ett sätt som gör att de slipper få kritik från skattebetalarna. Det handlar inte om några struntsummor heller, utan en intäkt för statskassan på drygt 200 miljarder kronor årligen.

Att visa för löntagare hur mycket pengar som går till sociala avgifter är alltså inte bara en fråga om att synliggöra dolda skatter, utan att kunna möjliggöra demokratisk insyn och politiskt ansvarsutkrävande. Därför vore det än bättre om de sociala avgifternas olika beståndsdelar redovisades på lönespecifikationen, så att det går att utläsa hur stor andel som är skatt på arbete jämfört med hur stor andel som utgörs av försäkringsförmåner.

Det handlar inte om propaganda. Det bör inte heller ses som en höger- eller vänsterfråga att öka den enskildes insyn i skattesystemet. Att medborgare känner till hur mycket de betalar i skatt är en fråga för alla som månar om att skattemedel används med förnuft och ansvar.