Rapporteringen om Anna Kinberg Batra och kompisrekryteringen på Stockholms länsstyrelse kan inte ha undgått någon. Historien uppdagades i slutet av mars, men lever vidare för fullt än i dag.

Anledningen?

Alldeles för många felande ingredienser skapar en bitter soppa som medierna frodas av. Som relativt ny i branschen reagerar jag över likheterna mellan det faktiska händelseförloppet och de teorier och modeller som universitetet lär ut. Framför allt har jag identifierat tre ingredienser som tillsammans ser till att soppan blir så bitter som möjligt.

1. Konfliktfyllt, lättbegripligt och elitistiskt
För att förutspå mediedrevet behöver man förstå medielogiken, som bygger på att engagera publiken, snarare än att informera. En nyhet med mycket visningar kommer att få en, två och säkert fem uppföljare. Historien om Anna Kinberg Batra bockar av samtliga nyhetskriterier i egenskap av före detta politiker och landshövding för Stockholms län. I alla fall enligt modellen ”VINKELN” som är en akronym av kriterierna: vikt, icke-normalt, närhet, konflikt, elitpersoner, lättbegripligt och nytt.

2. Lapp eller annons?
Historien tar sin början efter en påstådd lapp som satts upp i länsstyrelsens reception. En lapp som veckor senare spelar en viktig roll. Senast under tisdagen i TV4:s Efter fem utbryter ordväxlingar mellan reportern och landshövdingen. Är det en lapp, eller en annons? Och varför har lappen så stor betydelse? Det är nämligen lappen som kan avgöra om rekryteringen gått rätt till, eller inte. Aftonbladets reporter, Olof Svensson, är snabbfotad och hänger upp en egen lapp i receptionen på länsstyrelsen – för att få en intervju med landshövdingen. I den här soppan symboliserar lappen korruption och snedsteg, samtidigt som den effektivt och bildligt förenklar en något komplex berättelse, som historien sedan kan kretsa vidare kring.

3. Den bittraste ingrediensen
Den kanske bittraste ingrediensen i soppan är det handplockade urvalet av medier som Anna Kinberg Batra låter göra intervjuer. Aftonbladet har kanske fått jaga landshövdingen allra mest, men med minimal framgång. Synd om Aftonbladet? Inte ett dugg – snarare tvärt om. Agerandet spelar Sveriges största dagstidning rakt i händerna som får chansen att sätta rubriker som ”Duckar Aftonbladets frågor” och ”Här flyr hon”. Oerhört dramatiskt som väcker ett engagemang utan dess like. I kombination med framkomna mejl, kryptiska svar och en mystisk hantering blir soppan bittrare och bittrare – jackpot för medierna!

Nu är det klokt att fundera ett varv till över hanteringen framöver. Kanske hade det i det här fallet varit bäst att följa den mest grundläggande teorin från skolbänken: Situationsbaserad teori för krishantering. Agera utifrån allmänhetens förväntningar och vidta de åtgärder som är i linje med förväntningarna, trots att du själv anser att händelsen är en petitess.

Avslutningsvis är händelsen ett exempel på hur till synes små problem, som en lapp i receptionen, kan skapa stora rubriker och ihållande rapportering.

André Johansson
ny i branschen, tidigare nyhetsreporter och nuvarande pr-konsult på kriskommunikationsbyrån Wings PR.