Estetikens kraft i näringslivet är i sig inget nytt. I dag finns det gissningsvis få framgångsrika företag som inte skulle skriva under på att branding har betydande effekter på affären, för att skapa attraktionskraft och relationer till företagets produkter eller tjänster.
Ibland möjliggörs till och med hela tillväxtresor till stor del av just estetik.
Vem såg på Klarna med framtidstro innan den smoootha laxen åkte rutschkana? Missförstå mig inte här, det var så klart inte kampanjen som byggde bolaget. Och Klarna i dag är inte polstjärnan vad gäller varumärkesuttryck, eller kanske andra värden heller för den delen. Men just då i samhället och just då i en kultur där postmodernistiska uttryck från stora bolag fortfarande kändes pirrigt, så gjorde laxen hela skillnaden i att kommunicera just skillnad från vanligt bankväsen. Genidraget låg i att inte bara göra en rolig kampanj, utan att sammanfatta hela bolaget, hela visionen i något så enkelt och samtidigt så intuitivt annorlunda. Och låta det forma hela estetiken framåt.
LÄS OCKSÅ: Hjärnan bakom Smoooth Dogg blickar framåt – så vill Clara Uddman skaka om byråbranschen
Det här exemplet handlar om hur till synes ytliga detaljer som färg, form, ton eller kulturell enhetlighet, orkestrerat med rätt timing kan agera nästan magiska triggers för att låsa upp potential för tillväxt.
Det borde vara självklart i dag. Redan på 1950-talet missionerade Paul Rand genom corporate-Amerika med budskapet “design is business”, och lade ID på dagordningen för styrelserum.
Anledningen till varför affär och design hör ihop är rätt enkel. Intuition och perception är nyckeln till det mesta när det kommer till oss människor. Vi kan inte undgå det. Vi vill hellre ha att göra med folk som har koll på läget och vi vill hellre ha att göra med produkter eller tjänster som har koll på läget.
Det handlar någonstans om att i en viss kontext lyckas utstråla kvalitet, enkelhet, ändamålsenlighet och förståelse för samtida kultur och samtida behov. När affärsmodell och estetik linjerar på den nivån skapas naturliga marknadsledare. Bolag som utstrålar den nivån av sensibilitet är bolag jag vill köpa såväl tandvård, underhållning, som försäkringar av. Take my money.
Och det är här jag inte får ihop det. Titta på hur vårdbolag ser ut, hur fastighetsmäklare ser ut, hur låneförmedlare, köpcentrum, eller varför inte hur majoriteten av alla b2b-bolag ser ut. Varför ser vi fortfarande så kulturellt slarviga uttryck från bolag vart vi än vänder oss? Det är ofta så out of touch att jag hamnar i psykisk obalans, och samtidigt är det så förväntat någonstans.
I en tid där marknaderna är allt mer mättade, där konkurrensen redan är stenhård och där nya generationer av konsumenter löpande ska onboardas agerar dessa mjuka uttrycksformer ett slags växelhus med kraft att påverka hela bolags framtida möjligheter. Varför finns då denna dissonans mellan uppfattningen om design som något ytligt (lite fräsch färg och form), i relation till den enorma påverkan som estetik kan ha på potentialen för affären?
Alternativkostnaden för att inte investera rätt här är gissningsvis markant större än vad man sparar. Det bör snarare ses som en no-brainer i det större ekonomiska perspektivet.
Kan svaret vara att eftersom form är så universellt och intuitivt att uppfatta så anses det som banalt? Alla kan ju tycka om färgen blå, men få kan avgöra om en supply chain är tillräckligt framtidssäkrad. Därför tillför vi mer seriositet och mer resurser till det senare.
”Identiteten är väl good enough?” Det beror på om man vill att bolaget ska ha det svårare eller lättare att lyckas.
Vi vandrar in i 2024 med utbredd reklamtrötthet, allmän misstro mot kommersiella aktörer, och flöden som fullkomligt översvämmar oss med inspirerande och/eller skrämmande uttryck från hela världen. Vi bevittnar ständigt en blomstring av nya ting, nya metoder och nya typer av relationer över alla sorters gränser med både goda och dåliga utfall.
Uppmaningen till alla beslutsfattare på bolag med tillväxtambitioner blir således: Det finns i dag inget affärsmässigt rimligt argument för att inte se världsklass ut.
I rådande ekonomi där alla företag, i alla branscher, rör sig mot en allt mer osäker framtid kan den estetiska upplevelsen mycket väl vara det som avgör skillnaden mellan anonym aktör och minnesvärd pionjär.
Adrian Mörner Hansen
design director, Abby World
Estetik är affärskritiskt – det borde vara självklart
11
0
09.03.2024
Estetikens kraft i näringslivet är i sig inget nytt. I dag finns det gissningsvis få framgångsrika företag som inte skulle skriva under på att branding har betydande effekter på affären, för att skapa attraktionskraft och relationer till företagets produkter eller tjänster.
Ibland möjliggörs till och med hela tillväxtresor till stor del av just estetik.
Vem såg på Klarna med framtidstro innan den smoootha laxen åkte rutschkana? Missförstå mig inte här, det var så klart inte kampanjen som byggde bolaget. Och Klarna i dag är inte polstjärnan vad gäller varumärkesuttryck, eller kanske andra värden heller för den delen. Men just då i samhället och just då i en kultur där postmodernistiska uttryck från stora bolag fortfarande kändes pirrigt, så gjorde laxen hela skillnaden i att kommunicera just skillnad från vanligt bankväsen. Genidraget låg i att inte bara göra en rolig kampanj, utan att sammanfatta hela bolaget, hela visionen i något så enkelt och samtidigt så intuitivt annorlunda. Och låta det forma hela estetiken framåt.
LÄS OCKSÅ: Hjärnan bakom Smoooth Dogg blickar framåt – så vill........
© Resumé
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
