Man får leta länge för att hitta ett företag eller en konsument som vågar säga att de skiter i klimatet. Vi människor är vid det här laget smärtsamt medvetna om den skada vi orsakar planeten.
Rapporten The New Cool undersöker till exempel unga skandinavers syn på konsumtion. Resultaten bekräftar (återigen) att hållbarhet är ett viktigt ideal för ungas identitetsskapande, något de själva menar styr deras köpval. Men faktum är att konsumtionen av klassiska miljöbovar som fast fashion, flygresor och kött snarare ökar.
Varför trumfar inte idealen frestelsen? En svensk forskare menar att konsumtion är en stor del av det svenska samhällets identitet och för väldigt många ett stort intresse. Konsumtion och hållbarhet är med andra ord två parallella ideal, notoriskt svåra att kombinera. Annan forsking pekar på att företag överskattar konsumenters sug efter hållbara alternativ. Det verkar helt enkelt alltför svårt (och tråkigt) att vara en handlingskraftig idealist.
Sedan har vi företagen som gärna pratar om hållbarhet. Harvardekonomen Michael Porters affärskoncept om shared value lanserades 2006 och menar att social nytta, tillsammans med konsument- och affärsnytta, skapar konkurrenskraftiga företag. Idén har lämnat enormt avtryck, men nästan 20 år senare undrar man om dessa idéer lyckats skapa förändring över huvud taget.
En mer nutida Hardvardekonom, Rebecca Henderson, menar att företagen är för trögrörliga för att kunna rädda planeten. De stora jättarna med verklig makt och kapital är upptagna med en drös olika problem och missar ofta att världen håller på att förändras. Faktum är att tre av fyra företagsledare i Norden anser att social och miljömässig hållbarhet ska prioriteras lägre än de finansiella resultaten enligt en studie från International Data Corporation (IDC). Henderson sätter sitt hopp till en slags reglerad kapitalism som med politiska medel främjar företag som gör bra, och straffar företag som gör dåligt.
Å ena sidan har vi alltså konsumenter som av diverse anledningar inte lyckas förändra sitt beteende till det bättre, å andra sidan en hel del lagar som skulle behöva komma till. Den viktigaste nyckelkompetensen i detta arbete är just skicklig kommunikatörskonst.
Att ändra lagstiftning är ingen lätt match, men genom strategiska och kreativa tillvägagångssätt kan vi skapa opinion, utbilda och engagera politiken i rätt riktning. Vi som arbetar med värdedriven kommunikation bör i större utsträckning förstå detta och hjälpa hållbara idéer och affärsmodeller att ta position i politiken.
Hur fångar vi konsumenterna, då? De som, trots en vurm för hållbarhet, inte kan sluta köpa saker till priset av klimatet. Och alla andra konsumenter för den delen.
Vi måste sluta se hållbarhet som ett isolerat säljargument. Ett företag som genom sin affärsmodell har möjlighet att sänka utsläppen rejält i sin bransch behöver också, enligt shared value, ge konsumentnytta. Därför får vi inte nöja oss med “hållbart” och glömma allt det roliga, härliga och inspirerande, eller en riktigt bra produkt som fungerar och underlättar vardagen på riktigt. För att göra det goda alternativet valbart krävs att vi jobbar stenhårt med att ta fram attraktiva produkter och varumärken som klår boven på alla plan. Produkter och varumärken som är minst lika, om inte mer, kvalitativa, estetiskt tilltalande, kulturellt relevanta, och representerar en önskvärd livsstil.
Det är inga nyheter för en kommunikatör att dessa saker är avgörande nycklar för att skapa mervärde. Företag som drivs av hållbarhet (och kommunikatörer som jobbar med dessa) behöver bara förstå det mer. A spoon full of sugar makes the medicine go down. Låt oss addera mer socker till det hållbara näringslivet.
Patrizzia Ohlson, pr-specialist på Juno Public Relations
Shared value håller inte – så kan kommunikatörer ta modellen vidare
15
0
09.03.2024
Man får leta länge för att hitta ett företag eller en konsument som vågar säga att de skiter i klimatet. Vi människor är vid det här laget smärtsamt medvetna om den skada vi orsakar planeten.
Rapporten The New Cool undersöker till exempel unga skandinavers syn på konsumtion. Resultaten bekräftar (återigen) att hållbarhet är ett viktigt ideal för ungas identitetsskapande, något de själva menar styr deras köpval. Men faktum är att konsumtionen av klassiska miljöbovar som fast fashion, flygresor och kött snarare ökar.
Varför trumfar inte idealen frestelsen? En svensk forskare menar att konsumtion är en stor del av det svenska samhällets identitet och för väldigt många ett stort intresse. Konsumtion och hållbarhet är med andra ord två parallella ideal, notoriskt svåra att kombinera. Annan forsking pekar på att företag överskattar konsumenters sug efter hållbara alternativ. Det verkar helt enkelt alltför svårt (och........
© Resumé
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Donald Low
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
